Sandlin: Länge har Kiruna längtat efter detta derby: i 32 år

Man hör historiens vingslag slå uppe i Kiruna.

På måndag kväll klockan 19.00 är det nedsläpp i Lombiahallen: Kiruna AIF mot Kiruna IF, seriepremiär i Hockeyettan längst upp i nordligaste Sverige.

Ett hockeyderby i Kiruna igen på den här nivån. Det var länge sedan sist: 32 år sen, närmare bestämt.

På den tiden var det AIF mot IFK, det var dödligt allvar och så hade det då varit i många, många år.

För den historiskt bevandrade är Kiruna minst lika känt för sin ishockey som för sin fjällturism med dess midnattssol och norrsken eller det stadscentrum man tvingas flytta en bit på grund av de sprickor som gruvbrytningen orsakat – eller för den delen författarinnan Åsa Larssons deckaradvokat Rebecka Martinsson.

En gång i tiden var Kiruna svensk hockeys vagga, en bygd som producerade landslagsspelare på löpande band – kolla ramen här intill ! – och som fostrade vår första superstjärna i Börje Salming, en stad som delades i två läger där man gjorde upp i hockeyderbyn som folk talar om än i dag.

Nu är det dags igen…

o IFK hade startat 1903 som Kiruna Skidklubb, 1905 blivit Kiruna Idrottsförening och ombildats till IFK Kiruna den 31 januari 1907.

o AIF bildades 26 april 1927 som Kiruna Arbetares Idrottsförening men 1968 ändrade man betydelsen av AIF till Allmänna Idrottsförening.

Båda klubbarna från början utan ishockey på programmet.

o IFK var tjänstemännens lag, föreningar som vanligen växt fram kring läroverken och därmed blivit de bildades idrottsförening

o AIF var gruvarbetarnas förening, rebellklubben vars motsättningar till tjänstemännens IFK kunde splittra en hel stad i decennier.

GRUVARBETARNA vs KONTORSNISSARNA

I en Ronnie Rönnkvist-intervju för hockeysverige.se förra året berättade Börje Salming om hur han upplevde Kiruna under sin ungdom:

– Arbetarna var AIF och kontorsnissarna var IFK, haha… Det var derbyn och allt handlade om vilka som var bäst i Kiruna. Vi spelade i samma division och det var alltid ett jäkla hallå.

Eller som Marcus Leifby skriver i ett alldeles underbart reportage från Kiruna i Sportbladets hockeybibel, just utkommen: ”AIF:arna spelade ishockey mot människorna som bestämde deras löner, IFK:arna spelade mot de snarstuckna jävlarna som alltid ville ha mer. Kiruna delades i två läger, antingen var du blåvit eller svartgul, IFK:are eller AIF:are.”

När hockeyn kom till Kiruna startade IFK sin verksamhet med stöd från kommun och LKAB:s gruvledning, medan kommunen ansåg att AIF å sin sida skulle ägna sig åt handboll.

Så blev det naturligtvis inte utan – ”va i helvete…?” – 1944 drog AIF igång sin hockeysektion på initiativ av Verner Lassi och Tage Holm.

I Kiruna AIF:s jubileumsbok ”50 år med AIF” läser jag uner år 1944: ”En serie hade startats till vilken AIF anmälde ett lag. Av fem deltagande lag, vilka vi tror var IFK 1 och 2, KBK, KFUM och AIF, vann IFK:s lag 1 och AIF blev troligen sist.”

1952 kommer första framgången då Kiruna AIF vinner Norrbottensserien Norra, och i denna historiska laguppställninn hittar vi för första gången – mellan Stig ”Guffe” Löwgrund och Göte Bäck – en viss Eilert Määttä.

”Garvis”, alltså – han som 1956 flyttade till Skellefteå och vann VM-guld i hockey både 1957 och 1962.

1957 står isladan i Matojärvi klar, 1959 möts IFK Kiruna och Kiruna AIF för första gången i ett div 2-derby, och 1973 besegrar Kiruna AIF Modo med 7-1 inför 4 200 åskådare och blir Norrbottens första lag att spela i Allsvenskan, som då var Sveriges högsta serie.

Om än bara för att åka ur lika snabbt.

JSM-GULDET 1979

1979 blir Kiruna AIF:s juniorer svenska mästare efter en 7-5-seger på Johanneshov mot ett Djurgården med spelare som Håkan Södergren, Tommy Mörth och Mikael Thelvén.

1986 spelas det sista derbyt någonsin mellan Kiruna AIF och IFK Kiruna. Båda lagen krigar i botten av norra ettan, och sista matchen blir helt avgörande inför närmare 2 000 åskådare på Lombia.

Det var naturligtvis miltals från 70-talets derbyn, då båda Kiruna-lagen krigade i toppen, men nerven var ändå påtaglig. Den matchens store spelare, tvåmålskytten Raimo Joentakanen, minns hur det var på AIF:s hemsida:

– För IFK hade det räckt med kryss, medan vi var tvungna att vinna. Minns att det var spänt och nervöst, men självklart också att jag fick trycka dit 1-0. Då släppte nerverna i alla fall litegrann… Sen Kejans (Krister Keisus) långskott från rödlinjen som gick mellan benen på Peter Sandman i IFK-målet och gav 3-2 plus den vilda glädjen när Peter Lindahl åkte mot tomt mål med den avgörande pucken – nej, det glömmer man aldrig.

Därmed åkte IFK definitivt ur medan AIF fick chansen att kvala sig kvar. Det gjorde man också utan större besvär.

IFK trillade ner i tvåan och la ned sin hockey-sektion, och två år senare slås Kiruna AIF och Kiruna HC (det tidigare IFK) ihop till Team Kiruna IF – efter påtryckningar utifrån, bland annat från LKAB.

88-DOKTRINEN

I samband med bildandet 18 september 1988 förband sig klubbarna också till detta som kom att kallas 88-doktrinen: Förbud mot att starta om egen seniorverksamhet de närmaste 25 åren. Enda sättet att upphäva förbudet vara att betala 500 000 kronor.”

Men 25 år har nu gått, och nu är det dags igen. I maj 2015 startade nya Kiruna AIF sin försäsongsträning och meddelade samtidigt att man, för första gången på 27 år, hade som ambition att ställa ett A-lag på isen igen. Under tränaren Christer Drebergs ledning har Kiruna AIF sedan dess ännu inte tappat en enda poäng i seriespel.

Efter förra säsongens 30 raka segrar i Hockeytvåan och kvalet mot Kovland med den sammanlagda målskillnaden 282–34 tog Kiruna AIF steget upp Hockeyettan och därmed är det nu klart för det första Kirunaderbyt på 32 år.

REDAN MÖTTS TVÅ GÅNGER

Den här säsongen har AIF och IF redan mötts två gånger. I DM:ets kval- och poolspel 1–2 september.

Först vann Kiruna AIF på lördagen med 2–0 – efter mål av Simon Hammar och Philip Kemi, det sista i tom bur i slutminuten.

Dagen därpå slutade det 3–0 till Kiruna IF, samtliga mål gjorda i power play av i tur och ordning 1-0 Malmberget-sonen Martin Söderberg, 2-0 Kalix-förvärvet men den i Djurgården fostrade Leonard Forselius, 3-0 Johan Grönquist som ifjol förutom i Valbo även spelade i Kallinge/Ronneby och i Tranås.

Kiruna IF har bästa trenden inför måndagsmatchen: fyra raka segrar med DM-matchernas 4–0 mot Kalix och 3–0 mot Kiruna AIF följda av 4–3 mot Luleås J20 och, i söndagens genrep, 6–3 mot Asplöven.

Kiruna AIF genrepade förra lördagen med 4–1 borta mot Narvik Hockey men hade dessförinnan en mindre bra DM-avslutning med en 2–3-förlust mot Piteå HC plus de 0–3 mot AIF.

Spelet kan börja.

/Lasse Sandlin

 

UTVANDRARNA: 29 KIRUNA-EXPORTER

Från Kiruna AIF – 16 spelare
Eilert ”Garvis” Määttä (Skellefteå 1956)
Sören Määttä (Södertälje 1960)
Lennart ”Klimpen” Häggroth (Skellefteå 1961
Tord Lundström (Brynäs 1963)
Stig Salming (Brynäs 1968)
Börje Salming (Brynäs 1970)
Per-Olof Uusitalo (Modo 1970)
Jan-Erik Dantoft (Södertälje 1974)
Hans Särkijärvi (Djurgården 1975)
Arne Andersén (Djurgården 1977)
Mikael Andersson (Modo 1979)
Lars Karlsson (Leksand 1979)
Göte Wälitalo (Björklöven 1980)
Janne Karlsson (Modo 1982)
Kari Jaako (Luleå 1985)
Jörgen Wikström (Björklöven 1988

Från IFK Kiruna – 5 spelare
Lars-Göran Nilsson (Brynäs 1964)
Hans Edlund (Frölunda 1976)
Roger Mikko (HV71 1977)
Ulf Zetterström (HV71 1978)
Peter ”Pekka” Lindmark (Timrå 1979)

Från Team Kiruna IF 8 spelare
Osmo Soutokorva (Luleå 1989)
Roger Kyrö (Björklöven 1990)
Hans Huczkowski (Västerås 1993)
Tobias Lundström (Modo 1994)
Jonas Andersson-Junkka (Västra Frölunda 1994)
Jan-Axel Alavaara (Modo 1995)
Andreas Hadelöv (Djurgården 1996)
Petter Emanuelsson (Skellefteå 2007)