VÄSBY SEGRADE I SOLLENTUNA!

Väsby Hockey tog ännu en härlig skalp när laget i derbyt borta mot Sollentuna vann med 3-5 efter en något ojämn insats. En vass första period och en bra avslutning på mittakten föll avgörandet där Christian Holmblad inte helt oväntat blev målskytt mot sitt gamla gäng när han satte spiken i kistan mot slutet av matchen.

  Norrortsderby och vi vet att de andra lagen kommer ut med extra tändvätska mot oss, men det är bra säger tränare Viktor Tuurala. Tre pinnar är jag nöjd över!

 

Väsby blandade och gav i SVEAB Arena. Ibland fullkomligt lysande men stundtals slarvigt och ofokuserat. Men starten i Sollentuna tillhörde den förstnämnda kategorin. Väsby kom ut vilt, riktigt Vilda Väsby med andra ord och körde fullständigt över hemmalaget som nästan bara kunde stå och se på.

 

Ledningspucken föll logiskt och pucken damp ned framför skridskorna på Vladimir Lukacik som med en redan överspelad hemmamålvakt endast behövde stöta till och från några decimeters avstånd pillra in 0-1.

 

Sollentuna som inte hade haft en endast skott på mål svarade dock upp mindre än två minuter senare. Men det var inte frukten av ett vasst hemmaanfall utan var något som Väsby själva bjöd på läget när pucken balanserades på offensiva blå utan täckning  hemåt. Pucken bröts och den forna Väsbyspelaren Fredrik Wink gavs ett friläge som han kliniskt utnyttjade och överlistade en annars väldigt säker Robin Wallin i Väsbykassen.

 

Skulle matchbilden nu förändras efter detta slarv? Nej, farhågorna besannades aldrig för en knapp minut senare var Väsby återigen i förarsätet efter att Johannes Nilsson knäppt in sitt första mål i Väsbytröjan i seriespel med en rapp handledare vid sidan om Benjamin Johansson i Sollentunas mål.

 

Några fler mål blev det inte från den fina inledande akten från Väsbys sida även om ledningen sett till matchbilden borde varit med något eller ett par mål till.

 

Andra perioden blev inledningsvis en helt annan historia. Väsby kom ut till den allt annat än vilda även fast man redan efter tjugosex sekunder

var en hårsmån från utökning i målprotokollet.

 

Men farten och koncentrationen från den första perioden fanns inte där och Sollentuna såg sin chans att komma in i matchen på allvar. Det tunga och storväxta hemmalaget började vinna dueller i Väsbys zon och till slut hittade de även igenom med sina skott. Som tur var för Väsbys del så behöll Robin Wallin sin koncentration på en stabil nivå och sög in det mesta med ackuratess.

 

Men när Sollentuna bjöds på ännu ett friläge efter ett misstag i offensiv zon från Väsby så kunde han inte stå emot längre. Emil Broed var nämligen ännu mer klinisk i sitt avslut än sin lagkamrat var i den första perioden och pucken satt som borrad rakt upp i krysset helt utan chans för Robin.

 

Men likt i den första perioden så svarade Väsby upp per omgående. Pontus Karlsson blev andra spelare för afton att spräcka sin målnolla när han endast tjugofem sekunder efter kvitteringen tog upp Väsby till ledningen igen efter ett lågt avslut som tog vägen via stolpen och in.

 

Målet blev startskottet på ännu en fin Väsbyperiod i matchen. Laget tryckte ner hemmalaget och skapade långa anfall och puckarna ven stundtals på och omkring hemmalagets mål. Till slut satt även utökningen när Lubomir Fetkovic mitt i slottet avslutade med ett rappt skott som satt vid sidan om målvakt Johansson.

 

Men en tvåmålsledning i ryggen gick Väsby in i den sista perioden något övermodiga. Spelet blev omständligt och passningarna satt inte alls där de skulle.

 

Trots två tidiga numerära överlägen i perioden skapades inget av värde och när Väsby återigen slarvade i hemarbetet vilket gav Sollentuna en kontring så satt ännu en reducering till 3-4 som på kontot måste rubriceras som absolut onödig.

 

Helt plötsligt var nerven i matchen tillbaka och då återstod ändå hela dryga tolv minuter av matchen. Väsby började då även dra på sig en del utvisningar vilket gav hemmalaget goda möjligheter att hitta en kvittering på. Men vid dessa tillfällen så kom noggrannheten hos Väsby tillbaka igen och trots fyra jobbiga minuter med en man mindre så kändes det aldrig som om Sollentuna var nära en kvittering.

 

Till slut tickade klockan fort för hemmalaget och i sin iver att kämpa ikapp så blottade sig laget och läget kom till sist för Christian Holmblad som han under hela matchen hade väntat på. Efter en fin passning från egen zon från Jesper Kemi så kom Christian fri från mittzon, dock med en Sollentunait hängande strax bakom. Men trots den pressen så behöll han lugnet och drog målvakt Johansson med en dragning åt vänster innan han kippade pucken över benskyddet med en backhand och spikade slutresultatet till 3-5. En vacker avslutning som jag nog tror satt extra skön för vår gode ”Homer”.

 

Sammanfattningsvis så känns segern rättvis även fast det blev mer spännande än vad det hade behövt bli om Väsby bara hade gasat på i mer än endast drygt halva matchen. Brist på ödmjukhet och koncentration var nog en del av förklaringen till att spelet stundtals hackade och det är något som laget behöver jobba vidare på inför nästa derby som spelas på onsdag borta mot ett annat fysiskt spelande lag i form av Vallentuna.

 

Grisligan

 

Oliver Horrsell visade dock knappast någon brist på ödmjukhet i afton. Där var det istället fullt spjäll matchen igenom och det var en fröjd att skåda hans kombination av energi och beslutsamhet i spelet. Tre grisar således till Oliver!

 

Två grisar tilldelas krigaren Jesper Kemi som fick spela en stor roll i många av de numerära överlägen som Väsby klarade av med den äran. En uppgift som hade gjorde med beröm godkänd.

 

Sista grisen vill jag slutligen skänka till Fredrik Stridlund som verkligen haft en formkurva som bara pekat uppåt alltsedan premiären. Följsam, noggrann och stark vid sargerna tack vare sin balans så klarade han hemmaanstormningen alldeles utmärkt.

 

Övriga omnämnanden skänks till WallinSörgardtLukacikKarlsson samt till Wiita-Adamsson som jag tycker stack ut lite mer än övriga.

 

Foto: Arne Rundlöf