Ett krigande Kiruna IF räckte inte riktigt till

Ett av Hockeyettans bästa lag kom på besök.
Kiruna visade ingen rädsla. Ingen respekt.
En bra insats räckte dock inte till några poäng. Poängkungen Markus Persson avgjorde med sitt 2-3-mål tidigt i den tredje perioden.
– Jag är otroligt stolt över grabbarna i dag. Vi förtjänade minst en poäng, säger KIF-tränaren Robert Lahti.

 
Texten är uppdaterad med kommentarer
 

Inledningsvis märktes det att ett av ATG Hockeyettans allra bästa lag var på besök i Gruvstaden.

Borlänge styrde och ställde och ägde mycket puck i början av perioden.

Man visade prov på fint passningsspel och rörligt anfallsspel.

Efter ett långt, gastkramande anfall kom också 0-1. Backen Ludvig Östman sköt och på returen högg Philip Norberg Aspnäs.

– Borlänge är ett av seriens tre bästa lag. De är otroligt skickliga med pucken och har ett bra passningsspel och vi fick jaga puck i början, men vi åt oss in i matchen, säger Robert Lahti.

Efter halva perioden blev KIF:s Jesper Landström utvisad. Kiruna redde ut boxplayet på ett riktigt bra sätt.

Och efter det hände något.

– Efter boxplayet och efter Hagströms skottäck fick vi en extra energi, säger Robert Lahti.

Det dödade numera underläget gav hemmalaget energi. Man jämnade ut spelet, bosatte sig oftare i anfallszonen och då kom också kvitteringen.

Kirunas 1-1 påminde om Borlänges 0-1. Back, back, skott och retur där Jesper Landström höll sig framme.

Målet såg ut att ge er massor av energi.

– Ja, så klart. Vi hade inte gjort mål på ett tag så det var skönt. Nu fick vi känna att vi var med i matchen. Det är kul att vi kan göra ett så bra mål och visa att vi kan mäta oss med Borlänge också. med.

Det var ett mål som gjorde att KIF-spelarna såg ut att växa flera centimeter ute på isen. Kort efteråt täckte Hampus Hagström skott för andra gången i matchen och startade därmed en kontring.

Han hade med sig Herman Åstrand men valde att skjuta själv. Speedkulan Åstrand störtade mot returen och var så nära att ge Kiruna ledningen.

Om hemmalaget hade respekt för stora Borlänge inledningsvis var den nu som bortblåst.

Kiruna avslutade perioden på ett bra sätt, hade några långa anfall. Femman med Palovaara, Kruuka, Thyni, Kero och Källström tryckte ner gästerna länge, länge och skapade flera farliga chanser. Simon Thynis var hetast, bara någon meter från målet men pucken såg ut att gå utanför.

KIF fortsatte att rida på vågen i den andra perioden.

I den andra perioden gjorde man det riktigt bra. Skottstatistiken 22-11, säger en del.

Och man fick rena, rama drömstarten.

Martin Söderberg svarade för en delikat flippmacka från egen blålinje. En helt ren William Otter tog emot, gled mot målet och sköt 2-1 ramträff och in.

Det var väldigt mycket Kiruna under den första halvan av perioden. Andreas Mäki Kero sköt målvakten Alexander Johansson, var sedan nära att trä in pucken köksvägen och i det efterföljande powerplayspelet var Calle Källström riktigt nära att sätta trean vid två tillfällen framför målet.

Borlängemålvakten höll gästerna kvar i matchen där.

– Vi spelar säsongens bästa period i den andra perioden. Vi har bud på 3-1 och det är egentligen där som matchen avgörs när vi inte sätter trean, säger Robert Lahti.

I den 14:e minuten hände så en omdiskuterad sak.

Borlänges stora stjärna crosscheckade Jesper Strandelin rakt i ansiktet nere vid ena rundhörnet när pucken lämna situationen.

Tre domare på isen – ingen såg händelsen.

Istället hittade man en hakningsutvisning på Olle Hellström sekunderna senare.

Det var riktigt heta känslor från Kirunaläktarna som inte alls var nöjda med domaren Ludwig Gran.

Istället för spel med en man mer fick KIF spela boxplay. Att Borlänge är ett erkänt duktigt lag i den spelformen hade vi sett prov på innan.

Och den här gången kom också målet när Matej Galbavy fick vandra in och skjuta stolpe in.

– Vi blir otroligt hårt straffade. En av våra spelare fick en crosschecking rakt i ansiktet. Istället för en solklar utvisning till oss får de powerplay och kvitterar till 2-2

Tre domare på isen och ingen ser det, hur är det möjligt?

– Jag vet inte. Det är tråkigt. Det blir avgörande men ibland sker saker på isen som vi inte kan påverka.

Kiruna reste sig dock efter baklängesmålet, fick en kompensationsutvisning i slutet av perioden och gjorde det bra i powerplay.

Skott och retur, retur, retur. KIF-spelarna försökte tok-trycka in pucken men Johansson höll emot.

Markus Persson var i fokus titt som tätt i matchen. Tidigt i den tredje perioden visade han att han kan spela ishockey också.

Efter 1,55 avgjorde han matchen när han snappade upp pucken och sprättade upp den i första krysset.

Det blev matchens sista mål.

Den tredje perioden blev stundtals väldigt böljande. Borlänge såg ut att ha ganska bra kontroll över ledningen och Kiruna hade svårt att vaska fram många farliga målchanser.

Martin Söderberg tillhörde en av KIF:s bästa spelare den här kvällen. Tillsammans med William Otter skapade duon en viss oreda framför Borlängekassen utan att få till avsluten riktigt.

I mitten av perioden hade Kiruna ett långt anfall där kedjan med Hjalmar Esko, Hampus Hagström och Herman Åstrand krigade vid sargen och fick fram pucken till Olle Hellström. Backen sköt från en snäv vinkel men pucken gick just utanför.

KIF klarade inte av att skaka om Borlänge på samma vis i den tredje perioden.

– De blev bättre på att hålla i pucken och vi fick inte till de långa anfallen. Där fick vi se varför Borlänge är ett så bra lag, säger Robert Lahti.

Kiruna tvingades gå poänglösa även från den här matchen. Hedersamma förluster är inte roligare än vanliga sådana men det här hamnade på det kontot.

Man gjorde en klart bättre match än mot Lindlöven på lördag och hade gått och väl kunnat gå segrandes ur den här fighten.

– Vi spelar en fantastisk hockey i dag. Uppoffrande och med passion. Vi trycker puckar på målet och skapar lägen och spelar ett bra powerplay. Jag är otroligt stolt över grabbarna och laget i dag. Vi förtjänade en poäng i dag, minst, avslutar Robert Lahti.

Matcherna på Lombia duggar tätt. Redan på tisdag kommer Piteå på besök i ett hett Norrbottensderby.

 

Mattias Heikki