Föreningen en del av samhället

KRÖNIKAN, del 2. (Nästa avsnitt publiceras fredag 3 april)

Idrott kostar pengar. Anläggningar ska byggas och drivas. Hockeyhallar, idrottshallar, fotbollsplaner, skidspår och simhallar – kraven finns och alla vill bli prioriterade.

En kommunal budget måste bygga på ekonomisk balans, men också på vilja och förståelse för att skapa förutsättningar för idrottslivet därför att klubbar och aktiviteter också skapar ringar på vattnet i hela samhället. Och då ska vi förstås inte glömma bort allt det viktiga ungdomsarbete som idrottens föreningsliv bidrar med för att skapa grunden för ett samhälle vi vill leva i. Men det får vi ta en annan gång.

Många klubbar är duktiga på att synas och bidra. Hudik Hockey är en av dem och eftersom jag i nuläget inte har insyn i någon annan klubb, så tar jag exemplen därifrån – och därför att den till synes vackra Glysishallen, som gästande lag och deras supportrar ofta kallar för ”Hockeykyrkan”, inte riktigt är vad den ser ut att vara.

Arenafrågan är en av de allra viktigaste för Hudik Hockey om framtidsdrömmen en dag ska bli verklighet. Och då gäller det att vara förberedd för den nya situationen – med organisationen, med ekonomin och med spelartruppen.

Därför gräts det inte heller några krokodiltårar när det stod klart att det inte skulle bli mer spel den här gången. För även den här säsongen blev på sitt sätt ändå en ny bit att lägga in på ”erfarenhetskontot” och sportsligt nådde klubben sitt näst bästa resultat någonsin genom att ta sig till playoff 3. Och det kommer flera chanser att gå ännu längre – räkna med det!

Ledstjärna för engagemanget
Att synas och verka även ute i samhället, och inte bara på isen, är en ledstjärna som klubben ofta påtalar och jobbar med. Och då kan det röra sig om allt från trygghetsvandringar på sta’n till olika skolprojekt eller om att hitta samarbetsformer med det lokala näringslivet, kyrkan och andra föreningar. Det kan också vara att skapa engagemang bland människor som kanske inte alltid har en naturlig koppling till idrotten.

Eller vad sägs om att PRO sköter vakthållningen under matchkvällarna där 70-80-åringar med stolthet drar på sig klubbens funktionärsjacka och blir delaktiga. Hudik Hockey har ett antal föreningsmänniskor som aldrig tvekar att ställa upp. HHC når på det sättet ständigt nya grupper.

I AllEttan hade HHC den här säsongen 815 åskådare i snitt på sina hemmamatcher, mot 701 förra året. Ett litet steg framåt även om publiken totalt sett bara står för en mindre, men ändå viktig, del av de totala intäkterna.

Det är ändå främst sponsring och försäljning som bygger den ekonomiska grunden. HHC har i dagsläget en årsomsättning på cirka 14 miljoner. För att spela i HockeyAllsvenskan krävs det troligen runt 20 miljoner. Att Hudik Hockey nu under sex år i rad har haft ett positivt ekonomiskt resultat visar också att föreningen kör vidare på en framkomlig väg.

Hur mycket coronaviruset kommer att påverka den framtida ekonomin för föreningslivet vet ingen idag, men under alla förhållanden är det bra att ha en stabil ekonomi när man går in i en svår tid.

Det är många företag och företagare som bidrar, men också många av dem som har egennytta av sitt engagemang. Bland annat den nu så hårt drabbade besöksnäringen när både gästande lag och supporters ska bo och äta här.

Ett tillskott för samhället
Hudik Hockey är som ett medelstort företag. Åtta personer är anställda (marknad, tränare, kansli m.m) varav fyra på heltid och fyra på deltid. Så’nt räknas också. Under säsongen bor också de flesta av spelarna här i staden där de flesta har (deltids)jobb vid sidan av hockeyn (som ju i sig också är ett deltidsjobb) och de lever, bor och betalar sin skatt här.

Dessutom köper hockeyklubben sin utrustning genom lokala handlare (t.ex Intersport) även om det till en viss del sponsras av tillverkaren, som till exempel Bauer när det gäller klubbor.

Apropå kostnader: Idag kostar en hockeyklubba mellan 2.100 och 3.500 kronor. Och det går åt cirka 300 klubbor på en säsong. Det är bara att räkna. Och på den här nivån kostar skridskor mellan 8.000 och 12.000 kronor. HHC köper varje säsong 35 par.

Målvaktsskydd kostar – hör och häpna – cirka 25.000 kronor. Kostnaden för puckar och benskyddstejp ligger runt 70.000. Bara för att ta några exempel.

En högt ställd försäljningsbudget lär redan vara i hamn. Vilket betyder att HHC har skapat en stabil grund för att komma till spel med en stark trupp även nästa säsong.

Skribent: Lars Gösta Larsson