Kaptenen om förlängningen och förväntningar

Redan som 17-åring klev han in och visade framfötterna i a-laget, nu 9 säsonger senare står det klart att det blir också en tionde för Bois lagkapten Johan Frick. 330 matcher har det redan blivit i moderklubben, och då är han ändå blott 25 år. Idag har jag den stora glädjen att intervjua en spelare som alltid ger allt han har, som leder laget med exempel, men också genom att vara en god förebild vid sidan av.

Johan Frick: Klar för ett år till!

Ja det är jättekul, det känns bra!

Hur har tankarna gått?

Inte tänkt något egentligen, utan när Calle frågade med mig var det bara att skriva på. Jag trivs så bra så det var inget att fundera på.

När man pratar om hockeyspelaren Johan Frick, vad vill du att man ska säga då, vad vill du vara för spelare?

Jag vill vara en spelare som går in med 100% i varje match och vara en som sätter klubben och laget i första hand.

Det var just dom orden Calle Johansson beskrev dig när du blev klar, så fina ord!

Ja det tycker jag absolut, det värmer!

Du utsågs inför säsongen till lagkapten, hur var det?

Det är kul att få vara lagkapten absolut. Ju längre tiden gått så har jag vuxit med det tycker jag. Jag har inte ändrat så mycket tycker jag och jag ville inte göra det heller, för ändrar jag mig själv så kommer jag bara sätta käppar i hjulet för min egen och lagets utveckling. Men visst var det kul att få den utmärkelsen, det är stort.

Beskriv din egen säsong!

Det började lite att jag åkte på en smäll i träningsmatchen mot Dalen och fick problem med axeln och huvudet, och det tog ett tag att komma tillbaka. Sedan när jag kom in i det så fick jag en knäskada som jag gick med länge, så hösten var inte den bästa. Men när jag kom tillbaka så har jag varit hungrig på att spela hockey igen och kom snabbt in i det med ett derby direkt. Så det var 110% direkt och sedan har det rullat på. Jag vet att det gäller att spela 110 % för att vara med och fightas i de tuffa allettanmatcherna, man kan inte hålla igen.

I och med att du kom tillbaka så upplever jag att försvarsspelet fallit på plats…?

Vi började hitta något när jag kom tillbaka, innan dess var det mycket skador och halvskador så det var svårt att hitta rätt. Men nu när vi kunnat sätta ihop fasta backpar så har det sett bättre ut. Sedan kanske vi inte är på topp jämnt, men vi gick tungt på backsidan innan och när vi fick tillbaka folk och kan träna och spela med samma så blir det en trygghet i laget.

Du spelar backpar ihop med Simon Svensson. Hur är han att spela med?

Det går jättebra! Vi är lite samma håll, två defensiva backar, så vi har pratat om att göra det rejält nerifrån och städa i egen zon och sedan följa med upp om chansen ges. Men prio har legat defensivt. Det finns mycket hockey i Simon och det är en bra person vid sidan av med, så det är en person som det är lätt att spela med.

Hur mycket papparoll kan du ta i paret och prata och styra Simon på isen?

Det är klart att jag pratart utifrån min erfarenhet och ge lite tips om vad som är viktigt för oss två och så där. Men vi gillar att prata med varandra ute på isen med, vi för mycket kommunikation med varandra, när vi pratar så blir vi trygga båda två. Så papparoll vet jag inte, men lite småtips här och där kanske, men han ger också mig tipsockså, vi har en bra dialog mellan varandra.

Hur ser du på laget utveckling under säsongen?

Jag tyckte vi hittade något i starten av allettan då vi verkligen kommer ihop tillsammans. Vi kanske inte alltid fått med poängen vi vill alltid, men när vi spelar vår hockey till 100% som mot Nybrio så märks det att vi hittat något. Men vi är lite för ojämna än, när inte alla är där till 100% så kan vi inte svara upp i alla matcher. Så kortfattat, är vi påkopplade och går in för det med 100% så kan vi få en lång säsong, för det finns en väldigt hög potential i laget bara alla gör det dom ska göra och verkligen går in för det.

Jag pratade med Erik Olsson som beskrev att ni hade varit lite ”down” under veckan, är det svårt att motivera sig till varje match?

Det ska det inte vara, för dom matcher vi spelar nu efter jul är slutspelsmatcher varenda en. Så att motivera sig borde inte vara några problem, för det finns inte roligare matcher. Men träningarna speglar absolut av sig på matcherna, kommer man inte upp i 100% på träningarna så speglar det av sig och det gjorde det mot Skövde, vi var där men inte fullt ut.

Varför blir det så?

Hade jag haft svaret så hade jag försökt rätta till det direkt, men jag har inget bra svar.

Vad gör du som kapten i dom lägena?

För egen del är det att visa inställning på träningar och pusha, även på matcherna givetvis. Så att visa 100%-ig inställning själv och dra med gubbar som kan driva på varandra.

Du har tangerat det lite i tidigare svar, men vad har du för förväntningar på säsongen?

Jag har höga förväntningar. Jag vill gå ett steg längre än tidigare säsongen, det känns fortfarande snopet när vi inte fick spela klart förra säsongen, så nu har jag höga förväntningar och vill spela hockey långt in i april.

Då snackar vi kvalserie?!

Ja det är min egen förhoppning, det är det jag vill. Jag vill spela så långt som möjligt och det målet hoppas jag vi har i laget med.

Vad blir då nycklarna?

Det är framför allt att var påkopplad de veckorna som är kvar av säsongen. Att ge 100% varje gång för då är vi bra, det fick vi kvitto på mot Nybro. Det är som dag och natt om man jämför Nybro- och Mörrummatchen. Alla måste vara påkopplade, då är vi svårslagna och då kan vi gå väldigt långt.

Då tackar jag för pratstunden med en sista fråga. Är det fler förlängningar på g?

Vi har inte pratat så mycket i laget om det faktiskt, utan det är upp till Calle att avgöra när och med vilka som det ska skrivas med.

 

Av Krister Holm

Foto Anna Engström