Smittskyddsläkaren – Trivs med er själva – skippa nära umgängen

Bilden: Anders Nystedt – Smittskyddsläkare och AIFare

De allra flesta Norrbottningar vet vem Anders Nystedt är och vad han utför för arbete i dessa pandemitider. Men var kommer denna älskvärda smittskyddsläkare som levererar roliga citat gång på gång ifrån? Och vilket är Anders favoritlag? – Arbetarlaget från arbetarstaden såklart! 

Hemsidan tog ett snack med en av Norrbottens för stunden viktigaste personer:

Du behöver ju ingen närmre presentation vid det här laget då du syns och hörs i alla former av media 7 dagar i veckan och har så gjort i ungefär ett års tid.
Men kan du för den som missat det berätta lite vem du är och vad ditt arbete i korta drag innebär?
– 59-årig Kirunafödd Pitebo (flyttade ner med mamma och pappa 1976). Och alltsedan dess trogen AIFare. Var lite svårare under dom decennierna som AIF var ”sovande” men då fick det duga med KIF (även om det var liiiite IFK-känsla J).

Jobbat med intresse för infektionssjukdomar sedan 1986 och nu sedan mitten av 90-talet från och till med smittskydd. Smittskydd är egentligen en byråkrati som följer upp att människor och verksamheter i länet följer de regler som vi har i samhället kring smittskydd. Fast mest jobbar vi med rådgivning och information.

Hur skiljer sig ditt arbete från en mer normal verklighet till mitt uppe i en pandemi?
– Framför allt arbetstiderna! I normala fall har jag ju ett 8 till 5-jobb även om det ofta blir mer, men nu det senaste året har det eskalerat betydligt. Har varit rätt mycket jobba-äta-sova sedan i februari-mars i fjol.

Och fokuset på en enda infektion som varit. I vanliga fall jobbar vi ju mot spridning av en mängd olika infektioner men nu – nästan bara covid-19. Och förstås mediakontakterna. Jag har tidigare också jobbat en hel del mot media då en av smittskyddets uppgifter är att hålla befolkningen informerad om smittskyddsläget. Jag brukar skoja om ”minst en mediaträff i veckan”. Nu har det ju ofta varit flera om dagen. Så – lite ”den ofrivilliga kändisen” har det ju blivit.

Inom hockeyn överlag har vi sett hur smittan den här säsongen har spridit sig i samtliga spelade serier. Anser du att det finns någonting som de verksamma inom sporten gör felaktigt eller är det faktum att ishockey är en kontaktsport som gör att smittan förs vidare?
– Alla kampsporter är ”farliga” ur synvinkeln spridning av luftvägsinfektioner. Det som är smittsamt är ju det som kommer ut ur munnen på folk och i hockeyn har man ju både närkontakt samt att man flåsar på varandra. Så – det är en farlig sport ur coronahänseende. Sen är ju infektionen lömsk då en del har väldigt lindriga symtom och kan smitta effektivt ändå. Så ur smittskyddssynpunkt hade det givet varit bäst med ingen hockey alls men… det hade nog varit rätt trist ur hockey-synpunkt?

Finns det någon statistik eller någonting som talar för att smittan sprids vidare från lag till lag eller är det oftast spelare som fått med sig viruset från sitt yrkesliv/civila liv och inte hunnit upptäcka symtom för att sedan slå sig ner i omklädningsrummet med sina lagkamrater?
– Har inte sett någon statistik men många exempel på hur smitta sp

rids från lag till lag i spelade matcher. Sista SHL-derbyt med publik i fjol under våren mellan Skellefteå och Luleå är ju ett sådant exempel. Och flera andra liknande episoder. Och samtidigt, avseende publiken – många insjuknanden även i heja-klacken…

En omdiskuterad regel föregående säsong var att det krävdes hela 5 stycken bekräftade fall av covid-19 för att skjuta upp en match. Det räckte alltså inte med att halva laget hade förkylningssymtom. Är det rätt eller fel? Eller anser du att frågan är mer komplex än så?
– Ja – ur smittskyddssynpunkt så var det väl fel – allt för liberalt. Men – jag förstår också viljan att få klart serierna. Hade nog inte gått annars. Men med smittskyddsläkarhatten på – givetvis fel!

En omöjlig fråga att svara på nu men som alla undrar. Kommer vi få se hockey live nästa säsong?
– Ja – det skulle förvåna mig om det inte blir så. Vaccinationerna verkar ju vara väldigt effektiva och skyddar fin-fint mot svår sjukdom och död. Sannolikt kommer vi att få leva med detta virus i resten av vårt liv men då i form av rätt vanlig förkylning.

Men OBS! – det är vad jag tror och ”att tro är icke att veta”.

För en tid tillbaka sedan mottog föreningen ett mycket glädjande mail efter att du medverkat med en krönika i LKAB Framtid och nu ville skänka din ersättning till Kiruna AIF med motiveringen – ’’Skicka ’’degen’’ till Kiruna AIF – trots min föga ärorika karriär som hockeyunge i klubben så är jag ännu AIFare’’. hur kommer det sig?
– Jo – jag spelade hockey som grabb i AIF. Hade en kompis Kennet vars farsa Börje Henelund var engagerad i klubben så jag hakade på under några år. Fast jag var rätt kass. Kunde få fart under skridskorna men det var nog min enda talang. Men kul var det! Så – jag tänkte – en slant till föreningen som tack för rätt mycket skoj där för femtio år sedan kan ju vara en schysst gest!

Sen har ju klubben bjussat på en av mina favorit-”Jag-mötte-Lassie”-historier. Jag har varit på samma is på Matojärvi samtidigt med Börje Salming. Smäller högre än när jag pratade med George Clooney på restaurang i Östersund!

Du flyttade alltså från Kiruna redan under högstadieåldern men hjärtat pumpar ännu svart och gult. Vad har föreningen betytt för dig under uppväxten?
– Ja – dom ränderna har nog aldrig gått ur. När AIF kom ner och spelade mot PIF brukade jag gå och se matcherna och i lönndom heja på AIF! Ännu mer engagerad var jag i matcherna mot Luleå (IFK och Groko och allt vad dom hette). Jag är lite svart får i detta avseende SHL också. Hejar lite mer på ”Pite Södra” dvs Skellefteå. Jag har en morbror som varit engagerad i Skellefteå AIK och han fixade biljett åt mig till finalen (1978?) och det var en fantastisk upplevelse! Sen har jag en kompis Widde som spelat för Skellefteå också. Och – kanske viktigast. Tröjorna – svart och gult!

Kiruna AIF arbetar efter ledorden Gemenskap – Tradition – Stolthet. Stämmer det överens med din syn på föreningen?
– Eller hur! En fantastisk tradition att vara mycket stolta över. Och gemenskap hoppas jag på. Så var det i alla fall på min tid!

Hur ser ditt hockeyintresse ut i allmänhet?
– Absolut. Allmänt idrottsintresserad men faktiskt lite mer fotboll än hockey (märkligt hos en med Kirunagener). Men jag går på någon enstaka hockeymatch då och då. Och är det någon intressant match på TV (nu senast Luleå-Skellefteå-kvarten) så kollar jag. Eget idrottande – nästan bara längdskidor. Brukar hasa mig igenom Vasaloppet varje år (om än inte i år). Inte heller det någon ”vacker syn” och målet är endast att överleva… Prövade för övrigt att åka skridskor när ungarna var mindre på 00-talet. Huga – det var inte kul – jäklars vad ont i fötterna man fick.

Du är i dessa pandemitider en mycket upptagen herre, har du hunnit följa AIF något i vinter?
– Det senaste året har det inte blivit någon live-hockey alls (iofs – som för de flesta andra) men när jag kollar resultatsidorna i Piteå-tidningen så är det första jag kollar hur det gått för AIF…

Vi kommer alla från ett väldigt tufft år med en pågående pandemi. För oss AIFare har det varit extra tungt den föregående säsongen då grus i maskineriet uppenbarade sig och vi tvingades till negativt kvalspel där vi med nöd och näppe klarade oss kvar i hockeyettan. Vad skulle du säga är faktorn till att historien inte ska upprepa sig?
– Där är det gemenskap-tradition-stolthet som gäller!

Det är ett rätt stort steg att byta division. Jag minns med glädje när ni gick upp i ettan för några år sedan då ni hade målskillnaden 500-5 (eller något sådant). Toppen.

Lite paralleller från den säsong jag minns från början på 70-talet när klubben gick upp i allsvenskan. Uppflyttningssäsongen var fantastisk. Såg nästan alla matcher från kortsidan (tvärs över från där Conny Ceder stod och vrålade – tuffa gubbar dom där J) Sen den allsvenska säsongen var väl ”sådär”.

Men klart att ni ska hålla er kvar i rätt liga. Och bygga och bli bättre och bättre! SHL 2030!!!

Antalet positivt testade Kirunabor skjuter i taket och just nu är vi sämst i hela Europa, finns det någonting du vill förmedla till Kirunaborna?
– Svårt smittläge, högst i Europa etc. Det vi ser är att det är ungdomar som sätter igång smittkedjorna. Framförallt de i äldre tonåren (eller iofs högstadie- gymnasieåldern). Det är viktigt att dessa får stöd från föräldrar och andra vuxna i att göra de rätta valen. Det är kul med ”partaj” men jag tror det smakar illa i munnen hos kidsen om man vet att deras handlande skickar folk till sjukhus, i respirator eller till och med i graven. För så är det!

Är det någonting du som smittskyddsläkare vill hälsa till dem som läser detta?
– Ta det lugnt och trivs med er själva = skippa nära umgängen och partajen och var försiktiga på jobbet. För inom de närmaste veckorna är det vaccination för alla som gäller och när större delen av befolkningen väl är vaccinerade i sommar – då hoppas jag verkligen att vi kan börja träffas igen. Till försäsongsträningen!

Finns det någonting som du som AIFare vill hälsa alla svartgula själar ute i stugorna?
– Slipa grillorna!

Avslutningsvis vill vi från föreningen tacka dig hjärtligt för degen, men framför allt för ditt grymt viktiga arbete i dessa pandemitider.
– Väl bekomme!