Jonny Odhner sammanfattar sina 7 år som klubbchef

Igår blev det officiellt att Jonny Odhner kommer att sluta som klubbchef i Mariestad BoIS Hockey och att hans ersättare blir Peter Jonsson. Jonny kommer jobba maj månad ut parallellt med Peter och även vara med då TV-pucken arrangeras första veckan i november. Hemsidan tog ett samtal med Jonny där han får sammanfatta de 7 åren som klubbchef, hans största minnen från tiden och vad han kommer att sakna mest.


Jonny Odhner

Hur är dina känslor såhär nu direkt efter att det är officiellt att du kommer att sluta?

Jag har tänkt på det här förut också eftersom jag är så pass gammal. Det har varit så roligt så det har inte varit så svårt att hänga i. Men nån gång måste det ta slut.

Är detta ett beslut du tog tidigt under denna säsongen eller har det växt fram mer och mer?

Jag tog ett definitivt beslut för ett bra tag sen så det är ingenting som har vuxit fram eller påverkats på senare tid. Jag bestämde mig för att det här får bli sista säsongen. Då meddelade jag det till styrelsen så att de skulle få tid på sig att rekrytera någon efterträdare. Jag har varit med så länge så det värsta som finns är om någon skulle komma nu tex och säger att jag kommer inte att fortsätta.

Om du blickar tillbaks på de här åren sedan 2015 när du började, hur vill du sammanfatta dem? Finns det något speciellt du kommer ta med dig och minnas?

Det finns ganska mycket roligare grejer. Jag kommer ihåg när jag kom in här i gamla omklädningsdelen och kontoret och skulle börja mitt jobb. Då slogs jag av den här svettlukten som fanns där mer eller mindre hela tiden. Då tänkte jag att det måste vara något fel. Jag lärde mig sen att det luktar om ishockeyutrustning. Vi fick veta senare att den delen (omklädningsrummen) var väldigt undermålig och dålig. Det var bland det första jag tänkte för mig själv, ska jag försöka göra något i den här klubben som ger lite avtryck så ska jag försöka få till en ombyggnation. Jag började ganska tidigt med de planerna och hade en strategi för hur jag ville gå fram för att det skulle lyckas. Det fanns en del negativa människor som sa att det kan du ju försöka med men det kommer du aldrig att lyckas med, det finns inga pengar osv. Jag har haft styrelsen med mig hela tiden och sedan har jag jobbat mot framförallt kommunen och fick med kommunen på att det är nog nödvändigt att göra detta. Vi började titta på förutsättningarna och den resan var rätt lång men till sist så har besluten kommit slag i slag om att det skulle byggas om, det skulle satsas så mycket, det skulle göras det här och det här. Vi har fått till en rejäl förändring av hallen. Riktigt stort är B-hallens platta, sarg, belysning, omklädningsrum, vaktmästeridel och maskingarage. Den andra stora biten är naturligtvis omklädningsdelen parallellt utmed A-hallen. Det har varit mycket arbete kring detta men väldigt stimulerande och roligt. Då har jag varit den personen från klubben som har jobbat ihop med en projektgrupp.

Sportsliga minnen då?

Självklart har jag många sportsliga minnen, händelser som har varit helt enastående. Om jag ska lyfta fram något särskilt så får det bli årets resultat i coronatider som naturligtvis är enastående utav a-laget. Det finns andra saker som har varit spännande, det har varit rekryteringar av både spelare, tränare, ledare som jag kommer att minnas väldigt starkt.

En annan sak som jag slogs av väldigt tidigt var att jag var imponerad av organisationen i BoIS Hockey. Framförallt den frivilliga delen med föräldrar, ledare, ideella krafter. Man fick tankar i början när man inte visste hur det fungerade, om alla kiosker och försäljningsställen och människor som måste bemanna dessa. Då tänkte jag oj vilket arbete för att organisera detta men då blev jag tidigt imponerad av att det fanns och finns en organisation som fungerar väldigt bra kring detta.

Du kom in som klubbchef precis i den vevan när föreningen “körde” det de kallade “Tre perioder” för att sanera i ekonomin. Jag upplevde att de allra flesta köpte idén med att nu stryper vi åt alla utgiftsposter vi kan och kommer på rätt köl igen. Var det din upplevelse också?

I en så pass stor föreningen med en sån stor omsättning och mycket aktiviteter så är det märkligt om det inte skulle finns missnöje men jag blev förvånad över att det var så pass välsmort som det trots allt var. Sedan har man fått jobba med förbättringsområden hela tiden. Det måste man göra, slår man sig till ro och tror att allt är perfekt då är man illa ute. Att det rullade på så pass bra var en positiv upplevelse och det är otroligt många människor som är engagerade, ideella krafter.

En förening på den nivå vi är på är ju som att driva ett företag.

Ja det är det tveklöst. Man får komma ihåg att Hockeyettan har bestått av 47 lag som skiljer sig en del åt. Vi tillhör väl de klubbarna som är större men det finns de som omsätter ändå mer pengar och så finns det de som är otroligt små. Organisationen här är välskött och genomtänkt.

Nu ska du då bli pensionär på “riktigt”. Vad tror du att du kommer att sakna mest?

Det är nog många saker men just den “kick” man får en matchdag då det är massor av saker som ska göras och som ska fungera. Sedan genomförs matchen och efter det är det precis som att man sticker hål på en ballong så är det över. Antingen har man vunnit eller så är man väldigt besviken för att man har åkt på däng. Sedan sjunker det ner, det går någon dag och sedan laddar man för ny match. De där peakarna man får i sin tillvaro är stimulerande på något vis. Man kan jämföra det med att vara entusiastisk golfspelare och det kan gå knackigt i 17 hål  och sen när man är på 18:e hålet så gör man några bra slag och sedan är det slut men då vill man på det direkt igen. Så känns det lite i det här jobbet, att man tvingas glömma vinsten eller förlusten och ladda igång för nästa match. Det passar mig bra.

Nu får du försöka hitta dessa “kickar” som supporter istället för jag förutsätter att vi kommer se dig i Mariehus Arena.

Det kommer ni garanterat få göra. De som känner mig vet om att jag började springa här uppe i mitten av 70-talet.

Nu kommer du lämna över till Peter. Vad vill du skicka med honom?

Det han ska göra är att lyssna in medarbetarna för det är massvis av människor som vi är beroende av. Ju mer man lär känna dem, ju bättre man kan ta dem på rätt sätt, det har man nytta av. Han måste vara väldigt rädd om våra ideella krafter. Man får inte glömma att den absoluta majoriteten är ideellt arbetande människor. Utan dem skulle ingenting fungera.

Kommer vi få se dig arbeta något ideellt i förening framöver?

När jag började här så var jag precis som Peter kommer bli nu marknadschef också. Då hade jag hela marknadsbiten själv och efter något år så fick vi in fler som hjälpte till med den biten.  Marknad är roligt och där kommer jag jobba vidare på ideell basis och hjälpa Peter.

Något annat du vill få med här i intervjun?

Ja jag har haft en fantastiskt medarbetare i vår kanslist Susan Johansson som jag har trivts otroligt bra med. Ska jag bara nämna någonting så är hon en glad och lättsam person och arbetsmässigt är hon precis idealet på hur jag vill ha en människa att arbeta ihop med. En nyckelfigur som i princip känner till allting som sker i klubben. Där kan jag bara gratulera Peter att han får jobba med en så kunnig, glad och trevlig person.

En förutsättning för att jag har trivts så bra är att jag har fått äran att jobba ihop med några olika styrelsekonstellationer som har fungerat väldigt bra. Några olika ordföranden har det också varit som jag har haft bra kontakt med allihop. Full uppbackning osv. Det är en viktig del att man som klubbchef känner sig trygg i vad styrelsen vill. Jag har ju fått mandat att bestämma vissa saker och det gillar jag.

En sak jag tänker att jag vill att du skriver med är att klubben har öppnat upp sig emot samhället. Vi har erbjudit klubben som medarrangör i olika aktiviteter som inte bara har med idrott att göra. Vi hade en fantastisk konsert här i hallen, den var helt enastående. Vi har jobbat åt både företag och andra verksamheter och hjälpt till i deras evenemang. Det har varit jättebra och det tycker jag klubben ska fortsätta med, att öppna upp klubben mot annan verksamhet. Samarbeta och synas i andra sammanhang än bara ishockey.

Då får jag tacka dig för ett gott samarbete under dessa år och jag hoppas du får ett bra pensionärsliv nu framöver.

Tack själv!

av Susanna Johansson