Vår stora kärlek till Väsby Hockey

Kvällens match i ATG Hockeyettan Östra mot Vallentuna som stänger första delen av säsongen, betyder inte mer för Väsby än att hålla sig skadefria inför starten av Allettan. Därför kommer jag att sätta mitt fokus på ämnet värme och kärlek till hockey, och inte på matchen som precis har utspelats i den iskalla ladan i Vallentuna, mellan ett oinspirerat, slarvigt och skadedrabbat Väsby mot ett mer motiverat Vallentuna. Jag känner att det behövs lite varma tankar och lite kärlek i ett allt hårdare och kallare samhällsklimat. Mer fokus på det således, än på matchreferatet.

 

Vad som satt igång den här tankeprocessen och fick mig att börja reflektera kring det här ämnet, var Expressens artikel om Toronto Maple Leafs spelare Pontus Åberg från i lördags. Artikeln handlade om hans liv som kringflackande hockeyproffs och som ensamstående pappa till ett barn. Det finns många av ensamstående pappor så det i sig är inget unikt. Det som gjorde mig varm om hjärtat var hur beskrivningen hur hans barn hjälper honom att bibehålla fokuset på hockeyn och inte allt runt omkring, och hur hon gör honom till en lyckligare person. Artikeln berörde verkligen så sök upp den på nätet och läs den, den värmer lite extra så här i juletider.

 

Det var enkelt att fundera vidare på ämnet och då självklart då Väsby Hockey. Klubben som ligger närmast om hjärtat sedan nu 50 år och då framförallt vårt A-lag. The King of sport, ishockey. Hösten och vinterns räddningsplanka för mig, och säkert för många andra. Jag tänker på alla spelare, tränare, ledare- för att inte tala om materialarna, typ Honta 50 år i ur och skur, fantastisk! Alla funktionärer, ideellt arbetande personer som lägger ned oceaner av tid för att underhålla oss. Leffe numera i sin alldeles egna hörna som glatt möter upp i entrén, år ut och år in. Jag tänker på alla hardcore supportrar som åker land och rike kring för att heja fram laget i sina hjärtan till framgång, ni är inte många men ni är där! Samt slutligen alla sponsorer och samarbetspartner som gör det möjligt för oss att få hålla på med sporten vi älskar.

 

Sist men inte minst på ämnet värme. I går på mitt arbete så fick jag ett oväntat men glatt möte. Tidigt på morgonen vid våra kaffemaskiner träffade jag på en strålande glad och varm Nr 95 i A-laget, Johannes Nilsson. Han är upp i ottan och ser till vi alltid får ett supergott och fräscht kaffe serverat från våra maskiner. Vad som gjorde mig varm var hans glada uppsyn och trevliga sätt fast morgonen var tidig (se bilden)

 

Hockeyspelare på den här nivån är de sista sanna hjältarna. Jag vet vilken tid och energi som Johannes och alla andra i och runt A-laget lägger ned på sporten de älskar. Med träning eller match sex dagar i veckan och sedan ett heltidsjobb på det. Väldigt lite tid för återhämtning, familjeliv eller andra intressen. Men självklart gör dom det för sporten som de älskar först och främst. Men de skall veta att de inte bara spelar för sig själva. Det är massor av människor som de värmer under vinterns mörka kalla månader, människor som finns där i med och motgång för att de älskar sporten självklart, men Väsby Hockey i synnerhet. Nu publicerar jag bilden utan Johannes medgivande, men jag hoppas att han inte misstycker för den är synonym med den här texten och utstrålar både energi och värme.

 

Nu till matchen som precis har spelats av som slutpunkt på ATG Hockeyettan Östra säsongen 2019/2020.

 

Som ingressen beskriver så var det ett rätt så oinspirerat Väsby som ställdes mot ett taggat Vallentuna. Det syntes redan från första nedsläpp vilka som hade något att spela för. Väsby som seriesegrare mot Vallentuna som hade en Allettanplats att kriga för. Vallentuna som spelar en intensiv hockey med hård forechecking, vann de flesta duellerna redan från start. Väsby slarvade betänkligt och jag tror inte jag såg ett pass som var genomtänkt och satt på bladet. Oskärpan utnyttjade Vallentuna. Slarv i egen zon och 43 årige Väsbyikonen Andreas ”Järnmannen” Paulsson smällde in 1-0 i sjätte matchminuten. 43 år och fortfarande med en väldigt hög lägstanivå, här pratar vi kärlek till hockey! Målet väckte tyvärr inte Väsby på minsta sätt. Man fortsatte att spela oinspirerat och ett par minuter senare i PP stänkte Vallentuna in 2-0. Manfred Ehlers var närmast att måla för Väsby. Endast en liten hakning när han efter ett snyggt sologenombrott bara skulle lägga in pucken i en tom kasse stoppade reduceringen.

 

Ett något bättre Väsby kom ut i andra. Kvaliteten fanns där. När spelet stämde i korta sekvenser så hängde inte Vallentuna med. Ett riktigt snyggt anfall med pucken som på en lina och en vacker klackspark var nära att sluta i ett mål. Tyvärr symptomatiskt för kvällen så strandade även det på mållinjen. Vallentuna stack upp i några snabba omställningar och var nära vid ett par tillfällen att öka på ledningen. Spelmässigt Väsbys period, men utan att egentligen inte skapa mer än ett stolpskott.

 

Väsby fortsätter på inslagen väg även i tredje perioden, med att spela slarvigt utan någon tanke i varken passningar eller handlingar. Vallentuna kan relativt komfortabelt styra undan de få riktiga anfallen. Frustrationen lyser lika stark som en Medelhavs sol i Juli, om Väsby Hockey denna kväll. En frustration som ledder till slarv och ett Vallentuna som börjar känna doften av Allettan snurrar upp Väsby i ett snyggt anfall och avslutar kliniskt av Marcus Andersson som ohotad får åka runt Väsbymålet och sätta upp 3-0 i nättaket bakom en chanslös Linus Ryttar. Bara minuten senare stänger Vallentuna matchen när Väsby chansar med att ta ut målvakten.

 

4-0 slutar matchen som inte går till historien som den mest sevärda. Jag avslutar med att gratulera Vallentuna som höll nerverna i styr och tog vara på chansen och Allettanplatsen.

 

Det delas inte ut några enskilda grisar idag utan hela laget spelare, tränare, materialare, fysioterapeuter, sjukvårdare, fystränare Micke K som gör underverk, ja, hela gänget får fem välförtjänta vildsvin för sina prestationer under den första delen av säsongen.

 

Med det önskas alla en riktigt God Jul med förhoppningsvis några extra dagar ledigt med nära och kära.

 

Vid pennan denna afton

 

// Bosse Hagman