Krönikan: Nedsläpp med frågetecken

Dags för nedsläpp. Nu börjar ett nytt varv med ATG HockeyEttan – serien som förädlar talanger och som i en och samma förpackning kan vara både ett avstamp mot högre höjder och en lagom nivå för spelare som redan varit ett eller ett par steg högre upp.

Men den här gången är ingenting sig likt, och anledningen till det behöver vi kanske inte påminna om. Ishockey utan publik är som allsång utan sångare, eller än värre som kålpudding utan kål, om ni förstår den liknelsen. Det serveras en hockeymeny men utan den kanske viktigaste ingrediensen. Det blir lite som en ”dagens rätt” som kocken glömt att krydda.

Publiken är många gånger drivkraften varifrån spelarna hämtar sin energi. Nu blir det något helt annat, men det är bara att rätta in sig i ledet och följa föreskrifterna. Allt annat skulle kunna bli förödande. Men jag är rätt säker på att det på en del håll finns en befogad oro över hur man ska ta sig igenom det här utan alltför stora följdskador när det gäller ekonomi, marknadsföring och organisation.

Här är det förstås också väldigt stor skillnad mellan klubbarna. Några klarar sig säkert rätt länge tack vare sina sponsorer och det lokala engagemanget. Det varierar också mycket mellan klubbarna när det gäller hur stor del av intäktssidan som baseras på entré och försäljning i samband med matcherna. Och de som normalt sett har störst publik ”förlorar” också mest om man enbart ser till matchintäkterna.

HockeyEttan kommer att blöda

En hemmamatch för Hudik Hockeys del kostar cirka 12.500 kronor att arrangera och med max 50 i publiken blir den totala förlusten cirka 35.000:- i snitt per match om man räknar utifrån förra säsongens publikgenomsnitt på 750 åskådare (Se även fotnot i slutet av artikeln).

Publikintäkterna utgör en viktig inkomstkälla för HHC. Men den största delen genererar arbetet på marknadssidan. Där ligger Hudik långt framme jämfört med de flesta av lagen i HockeyEttan. Många kommer att få det svårt men alla kommer att blöda. Vi ska också komma ihåg att Hudik redovisat ett positivt bokslut sju år i rad så det finns ändå en stabil grund.

Det betyder ändå inte att allt är frid och fröjd när det gäller corona-effekten. Varje sten måste vändas, varje utgift måste ses över och varje möjlighet till besparingar måste utnyttjas. Det är den bistra sanningen.

Under de två senaste säsongerna har Hudik Hockey även sportsligt varit uppe och ”nosat” lite på en högre nivå, med kvalspel för två år sedan och med ”hugg” på kval även i våras innan allt släcktes ned bara timmarna innan nedsläpp i playoff-returen mot Vimmerby.

Väsbys säsong blir en vägledning

Det finns en vilja – och en organisation i Hudik – för att någon gång ta sig över den där sista tröskeln till nästa nivå. Senast var det Väsby som genom grundserien och AllEttan bara var bäst och som till slut också välförtjänt tog sig till HockeyAllsvenskan, även om det till slut blev med hjälp av en ”fribiljett”.

Väsbys avancemang blir högintressant att följa. Vi har sett Väsby många gånger, vi vet vad de går för på den här nivån. Nu får vi också se vad som krävs på nästa. Och var ribban måste ligga för den som har ambitioner att också ta sig upp.

Här finns det också en stor skillnad i var Hudik Hockey nu placerar den där ribban. Tidigare fanns HockeyAllsvenskan som en uttalad målsättning även på kort sikt. På den punkten har strategin förändrats. Nu handlar det mer om att om att skapa en ”träningskultur” som ska bära laget ända fram till det där målet. Och att alla delar i föreningen också ska vara förberedda om (inte när) det händer. Det är en viss skillnad på det.

”Underskott” i erfarenhet

Årets spelartrupp i HHC har, i jämförelse med förra säsongen, ett stort ”underskott” när det gäller erfarenhet av spel i SHL (minus 58 matcher), HockeyAllsvenskan (minus 109 matcher) – och även HockeyEttan (minus 1252 matcher). Så nu måste erfarenheten ersättas av något annat.

Det är väl självklart att spelare som Simon Löf, Erik Flood, Magnus Åkerlund, Markus Kinisjärvi, Jonas Lindström och Albin Runesson hade en erfarenhet och en trygghet att luta sig emot som inte finns i laget nu. Så nu måste erfarenheten ersättas av något annat.

Träningsmatcherna har väl till en del visat att det finns där, men det har pendlat lite mellan ”fågel och fisk”. Som vanligt är när det handlar om unga spelare. Det är nu stabiliteten sätts på prov. Talangen finns, liksom på alla håll en gedigen hockeyutbildning och en vilja att vara bra varje dag.

Så nu kör vi – som det heter i snart sagt alla tv-program med tävlingsinslag.

Skribent: Lars Gösta Larsson

FOTNOT: Efter att detta skrevs kom en signal från regeringen och folkhälsomyndigheten att det inom kort kan komma nya besked och klartecken för större publik på kultur- och idrottsevenemang. Hur det kan påverka ATG HockeyEttan, med många små ishallar och trånga utrymmen återstår att se. Där kan det bli svårt – för att inte säga omöjligt – att klara säkerhetskraven med 500 i publiken.