Ordföranden Håkan Svensson: ”Svensk elitishockey måste få bättre balans i intäkterna mellan ligorna” * Skriver själv om Hockeyettans framtid

Ett tiotal klubbar i Hockeyettan är under kontrollår och många – för att inte säga de flesta – sliter hårt dagligen för att få ihop det ekonomisk.

Det är inte bra för den svenska elitishockeys utveckling.

Det riskerar att på sikt begränsa antalet talanger som kommer upp till SHL och HockeyAllsvenskan via oss i Hockeyettan.

STÖTTA DIN KLUBB  * 500 kr till ditt lag för varje årsabonnemang

 

Det är uppåt 100 spelare i våra två största serier som har sina rötter i Hockeyettan.

Bra så.

Vi ser, som jag tidigare betonat, en stolthet och heder ett leverera uppåt i seriesystemet.

Ja, det är faktiskt en av – som det ser ut nu – våra huvuduppgifter.

SHL och HockeyAllsvenskan kan inte själva ta fram alla dessa talanger och inte heller bara satsa på (ofta rätt dyra) importer.

Vad kostar till exempel inte en junior från J18-J20 under fyra år för ett lag i SHL eller HA mot att plocka upp en Hockeyettan-spelare? 

Hur mycket enklare och säkrare är det inte att scouta och plocka upp en spelare från den här ligan istället för att leta upp en transatlantisk import, en finländare eller någon annan utlänning som kommer in? Och vad kostar inte det? 

Hockeyettan är därför en viktig framgångsfaktor för att svensk ishockey skall utvecklas.

Men hur länge kan våra klubbar fortsätta leverera? Och till vilket pris?

Jag tycker, efter att noga följt arbetet nära under snart två år, att proportionerna och ekonomin i Hockeyettan är för liten i förhållande till de andra två ligorna. 

Det rinner helt enkelt ned för lite pengar till Sveriges tredjeliga.

Det gör oc

kså att klubbarna inte kan – eller törs – satsa på att utveckla spelare och ledare som sig bör och att spelare ej heller kan få en vettig ekonomisk situation genom att spela år ut och år in i den här ligan. 

Många talanger väljer således bort ishockeyn alldeles för tidigt för att ekonomin blir för skral eller att det blir för jobbigt med att både förvärvsarbeta och spela hockey (som innebär en hel del långa resor och ta ledigt från jobbet).

Några – alldeles för många, om du frågar mig – slutar för tidigt, då man inte tycker att det är värt den ekonomiska uppoffringen i förhållande till tiden.

Det är helt enkelt en jättestor uppoffring att vara spelare i Hockeyettan, där drivkraften antingen är hoppet om en karriär inom ishockey eller att man har en stor passion till sporten och älskar spela ishockey. 

Men det går inte att livnära sig på detta och när spelaren en dag slutar med hockey och inte har satsat på studier och sin yrkeskarriär så börjar dom lite grann ifrån noll och man kanske är några år över 30 år. 

Det är lite av en chansning med dålig avkastning – om man inte når hela vägen inom hockeyn.

***

Vad göra åt detta?

Nej, Hockeyettan begär inga allmosor av andra ligor eller förbundet – men uppbyggnaden i dag vad man betalar för spelare som kommer från Hockeyettan och hur vi bygger upp svensk elitishockey med tre ligor och Hockeyettan längst ner i näringskedjan är inte i balans.

Svensk elitishockey måste helt enkelt få bättre balans i intäkterna mellan ligorna.

Ett exempel på detta är att vi har ett dussin lag som har så kallade kontrollår och många klubbar sliter med att få ihop det dagligen. Senast exemplet är ju Surahammar, som måste ha in 700 000 kronor för att kunna fullfölja säsongen och flera exempel har ju varit omskrivna i lokalpressen de senaste två-tre åren.

Den fara som finns just nu är, som jag ser det, att 40 klubbar i Hockeyettan inte ekonomiskt orkar att hålla en hög utbildningsnivå och sportslig nivå – därför att det helt enkelt inte finns pengar nog att ha välutbildade tränare och satsande hockeyspelare.

***

Vad vi själva kan göra åt det?

Klubbarna i Hockeyettan, och vi i ligan, ska självklart göra allt vi kan för att öka intäkterna, öka intresset för vår liga och våra lag och öka tillströmningen till våra matcher, både via tv-rutan och på plats i arenorna, men det räcker tyvärr inte.

När vi pratar om att vårt herrlandslag måste bli mer framgångsrikt igen i stora mästerskap så är det lika viktigt att lyfta frågan hur vi får talanger att växa genom Hockeyettans 40 klubbar, där ekonomin måste vara lite mer i balans mot övriga ligor.

Jag tror långsiktigt att detta är en minst lika viktig fråga för svensk ishockey framtid.

Med vänlig hälsning:

Håkan Svensson, ordförande 

”Är det verkligen rimligt att bara ett av 40 lag går upp?” * Hockeyettans ordförande Håkan Svensson om toppligornas pågående utvärdering om seriesystemet