SUDDEN DEATH…

Sudden death, plötslig död, plötsligt tar säsongen slut, inga mer spännande hockeymatcher mot bra motstånd…

Forshagas succésäsong, ja det kan inte beskrivas med andra ord, fick ett abrupt slut i åttondelsfinalserien mot Visby/Roma. Förhoppningarna efter första mötet i Visby var höga att man skulle kunna komma till nästa steg i slutspelet, man skulle ju bara vinna en match till mot dem på hemmaplan. Motståndarna hade sett högst mänskliga ut och förhandssnacket om det tuffa och hårda slutspelslaget Visby/Roma hade man inte sett så mycket av. Det fick vi se desto mer av på hemmaplan…

Det var ett helt annat motståndarlag som kom ut på isen i Forshaga på långfredagen. Den rutinerade coachen Särkijärvi hade på något sätt väckt liv i sitt lag och fått dem att vilja kriga för varje centimeter på isen. De var nu i slutspelsmode och fullföljde varenda tackling, argumenterade varje domslut och tog ingen skit från motståndarlaget. Denna förändring tog Forshaga på sängen och redan efter första pausen saknades två av lagets nyckelspelare som inte kunde fullfölja matchen på grund av skador.  Hemmalaget fick strukturera om laget till andra perioden och nu gällde det att komma ut beredda och taggade. Matchen var ju fortfarande mållös och spelmässigt jämn, då lagens båda målvakter hindrat alla försök till att göra mål.

Det dröjde dock inte allt för länge förrän Forshagas manskap reducerades ytterligare då ännu en forward fick kliva av, denna gång med nyckelbensfraktur. Strax efter det hade en gotlänning spelat klart för kvällen då han fick matchstraff för en huvudtackling på hemmalagets lagkapten. Kapten Nordin blev liggandes på isen en stund och fick sedan ta sig ut till omklädningsrummet. Han återvände dock till matchen en stund senare efter undersökning. I den andra pausen var matchen fortfarande målmässigt jämn, 1-1, men spelövertaget hade glidit över till bortalaget som såg starka ut, medan hemmalaget försökte hitta rätt i sina nya formationer som orsakats av skadorna.

Tredje perioden fortlöpte i samma stil och Visby/Roma tog ledningen i matchen efter drygt halva perioden. Forshagas reducerade manskap började se slitna ut och gotlänningarna tillbringade mer och mer tid i anfallszon. Med två minuter kvar plockas storspelande David Söderberg ur hemmakassen och Forshaga kvitterar matchen med 43 sekunder kvar av ordinarie tid. Det visade sig igen att det aldrig går att räkna bort årets upplaga av Forshaga!

Första övertidsperioden är mållös, då båda målvakterna fredar sina mål med den äran och spelmässigt påminner spelet mycket om den tredje perioden med långa Visby/Roma anfall och power play liknande spel, fast det inte var något numerärt överläge. Forshaga sticker upp ibland med några småfarliga avslut, men utan att lyckas tråckla in pucken. I den 93:e matchminuten hände det som det som kändes att det bara var en tidsfråga innan det skulle hända. Forshagaförsvaret lyckas för en gångs skull inte rensa undan returen och Söderberg fick kapitulera en tredje gång för kvällen på det 57:e (!) avslutet mot honom.

Lördag, påskafton och en tredje och avgörande match skulle visa vilket lag som skulle få spela vidare i slutspelet och vilket lag som skulle få gå på ofrivillig ledighet. Kunde lagen ladda om efter holmgången kvällen innan och skulle någon eller några av de som klev av förra matchen vara tillgängliga för spel för hemmalaget? Hur skulle laget formeras? Efter isvärmningen kunde tränarstaben fatta sina sista beslut skicka in laget på isen.

Matchstarten påminde mycket om matchen dagen innan, ett ställningskrig där lagen kände på varandra, både spelmässigt och fysiskt. Forshaga började perioden starkast, men gästerna från Öjn rykte upp sig och perioden var jämn och mållös då målvakterna Malmborg och Söderberg även denna dag ville hjälpa sina lag till seger. I den fjortonde matchminuten var det dags för nästa skada för hemmalaget och ännu en gång var det lagkapten Nordin som råkade illa ut. Efter att ha fångat upp en puck i mittzon avancerar han med bra fart över offensiva blå där han med en snurrfint försöker sig ta sig förbi en försvarande, men det vill sig inte bättre än att han ramlar baklänges över försvararens utsträckta ben, gör en halv bakåtvolt och landar på huvudet/nacken. Det blev ambulansfärd till sjukhuset, men enligt uppgifter ska han lyckligtvis vara mörbultad men OK.

Den jämna matchen fortsätter i andra perioden och båda lagen fortsätter att vaska fram kvalificerade chanser, men båda försvaren står upp bra och avvärjer varje anfallsförsök kombinerat med dålig effektivitet i avsluten. I den tredje perioden är det hemmalaget som får ett litet spelövertag, men utan att lyckas få in pucken bakom Malmborg. Även denna match slutar oavgjort efter tre spelade perioder, så då var det bara för lagen att gå ut till omklädningsrummen och ladda om för nästa period.

Sudden death kom betydligt fortare denna afton än kvällen innan. I den första övertidsminuten dumpar Forshaga ner pucken längs vänsterkanten i anfallszon och backarna åker för att byta, men pucken fastnar varken på någon försvarare eller anfallare i Visby/Romas zon och spelet vänder snabbt på andra kanten mot hemmalaget där matchvinnaren från gårdagen, Alex Ek, driver pucken mot mål och oattackerad lyfter in pucken i Söderbergs högra kryss och matchserien är avgjord.

Det går fort i hockey. Det är små marginaler som avgör. Det är många sportklyschor som passar in på den här matchserien, men avgjord är den och det är Visby/Roma som får fortsätta att spela vidare medan Forshagas säsong tog slut, men vilken säsong det har varit!

Med 13 nyförvärv och en rejäl föryngring av truppen har laget gjort en övertygande säsong i Forshagadressen. Man började visserligen serien lite knackigt resultatmässigt, men strax innan grundserien vände i slutet av november lossnade det rejält för laget och man vann samtliga returmöten i serien förutom mot Dalen där det blev en uddamålsförlust och knep den sista platsen till Allettan på bättre målskillnad. För Forshaga IF är detta historiskt då det är den första gången man lyckats nå Allettan!

I den norra Allettan har man sedan visat att man förtjänade den platsen genom att fortsätta att spela på den inslagna vägen och aldrig slutat tro på sig själva som lag och vad man kan åstadkomma. Till mångas förvåning slutade man på en tredjeplats i tabellen före flera klassiska Allettan-lag som Östersund, Piteå och Borlänge och man såg med stor förväntan fram emot slutspelet och att kunna komma längre än för två säsonger sedan då man kvalificerade sig till slutspelet genom att vinna den västra vårserien. Den gången slog man ut Väsby i den första omgången med två raka vinster, för att sedan åka ut i nästa omgång mot Östersund med 2-1 i matcher.

Forshaga har med andra ord börjat få lite smak på både Allettan och slutspel så det ska bli spännande att se hur man lyckas formera laget till nästa säsong. Det kommer självklart att bli svårt att behålla alla de som utmärkt sig lite extra, då andra lag från högre serier, eller med större spelarbudget, kan locka de unga och hårdsatsande killarna till sig. Det kommer även bli nytt i ledarstaben då huvudtränare Dennis Hall kommer fortsätta sin karriär på annat håll. Dennis själv sammanfattar säsongen med dessa ord och jag tror att de flesta bara kan hålla med:
-”Det har varit en riktigt rolig resa med ett fantastiskt gäng där alla har gett hundra procent.”

 

Foto:Ann Karlsson
Text: Kim Jemail