Ny seger enda glädjeämnet för Hudiksvall.

En inledning med rejält tryck framåt och koncentrerad anfallshockey, två riktigt fina hockeymål och tre nya poäng var väl ungefär det enda man kunde sätta upp på pluskontot när HHC besegrade Hanviken med 2-1 (2-1, 0-0, 0-0) i en match som annars inte var mycket att skriva hem om.

Fotograf: Roger M Persson

HHC kom till spel som serieledare med 26 poäng mot bara 7 för Hanviken och ändå blev matchens slutskede en rejäl pärs för hemmalaget och deras trogna publik då gästerna bara var en klingande ramträff ifrån att ta matchen till förlängning. Och det skulle inte ens i det läget ha varit orättvist…

Vi har varit med om sådana här matcher förr, och vi kommer att få vara med om det igen. Ishockeyn är i grund och botten ett spel och en kamp där matchens betydelse på något sätt bestämmer insatsen. Det nuvarande upplägget av HockeyEttan innebär inte alltid att spelarna varken vill eller behöver vara fullt påkopplade – och då kan det bli precis så här ostrukturerat och märkligt när toppen möter botten.

– Men vi måste naturligtvis jobba på vår lägstanivå. Vår högstanivå räc

ker långt, men ingen är väl nöjd med det vi gjorde idag. Trots allt vann vi matchen och bevisligen gör vi väl någonting som är bättre än det som våra motståndare gör, menade Per Ljusteräng, som efter den fina starten fick se mängder av felpassningar ur egen zon och ett spel framåt som nästan aldrig satte Hanviken under någon längre press.

– Så stor skillnad är det inte mellan lagen. När vi fick lite motstånd var vi inte beredda att ta kampen och vi får väl trösta oss med att det här inte var något mått på vad vi kan. Men vi måste förstå varför det blev så här och ta lärdom av det, tyckte HHC-tränaren.

Nu saknade HHC några spelare den här kvällen, men det kan knappast tas som en ursäkt för det finns ändå tillräcklig kvalitet i det här laget för att ganska snabbt avgöra en sådan här match.

Trots den fina spelöppningen började det inte heller målmässigt bra för HHC, som efter en rad egna fina möjligheter ändå hamnade i underläge när Edvin Hammarlund prickade in 0-1 efter 6.43 i första perioden.

1-1 kom sedan efter 15.10 i ett flygande anfall med snabba passningar där #40 Markus Kinisjärvi och #20 Henrik Marklund visade sin klass och avslutade med att Marklund satte kvitteringspucken.

När HHC direkt därefter hamnade i numerärt överläge kom också 2-1 bara 49 sekunder senare i säsongens snyggaste power play där #18 Erik Flood avslutade med ett direktskott rakt upp i bortre krysset.

Den andra perioden hittade aldrig någon riktig struktur, det blev istället mycket slarv och två ”tandlösa” power play från HHC:s sida.

I den tredje perioden såg man visserligen lite mer glöd i spelet, men HHC hade väldigt svårt att skapa något riktigt tryck i anfallsspelet och fick inte fast Hanviken i egen zon under några längre sekvenser. ”Hets-hockeyn” fortsatte med ett ”klubbkrig” utan mönster och där HHC var riktigt illa ute med en sen utvisning och där Hanviken sedan pressade på i spel utan målvakt utan att få utdelning.

Någonstans på pluskontot sätter vi väl ändå att HHC hade 35 skott på mål – och då borde det förstås ha gett en annan utdelning. Nu var visserligen Hanvikens målvakt Hugo Edlund riktigt bra, men avslutningarna var inte alltid så stekheta…

Skribent: Lars Gösta Larsson