Nu knyter vi ihop säcken, del 2

Nu knyter vi ihop säcken, 2/3

 I första delen av hemsidans försök att knyta ihop säcken över de två år som Johan ”Hellas” Hellström varit tränare för Skövde IK:s A-lag pratade vi lite om hur det gick till när tränaren hamnade i Skövde. I del två blir det lite snack om hur de två åren rent sportsligt har flutit på samt erfarenheter och tankar kring det.

Om man ser till de förutsättningar klubben hade och att du var helt färsk på ettan nivå tänker jag att målsättningen den första säsongen antagligen var rätt blygsam för en klubb av Skövde IKs kaliber, var det en godkänd första säsong?

– Ja ser vi till målsättningen första säsongen som var ganska tydlig och det var ekonomi, Vi löste ekonomin som var huvudmålet, inleder Johan för att sedan fortsätta.

– Sedan skulle vi lägga en grund för framtiden också med just unga spelare som vi kunde vidareutveckla och sätta en identitet i hur vi ville spela och träna. Det var också mycket kring hockeygymnasiet, vi ville bygga upp detta nu och få fler antal elever med mera och det har också slagit väldigt väl ut i antalet elever så vi uppnådde allting den säsongen.

– Sedan förlorade vi mycket, det gjorde vi och det ville vi ju inte givetvis men vi uppnådde alla mål, vi lade en stabil grund för framtiden så det var en bra säsong även om det var resultatmässigt tungt.

  Hur upplevde du omställningen från tränarsysslan du haft tidigare med juniorer och division två lag till att träna ett division ett lag?

– Omställningen, främst när man kom från Oskarshamn och hit är att Oskarshamn är en större klubb. Det är flera anställda så det är klart att jag kanske är van vid att ha lite andra förutsättningar med att ha heltidsanställda runt ikring mig i organisationen. Där är den största skillnaden på ettan och allsvenskan. Rent hockeymässigt ingen större skillnad. Det är klart att det är mycket mer folk på matcherna men själva hockeyn vi ville spela, det var ju den hockeyn jag varit med om tidigare.

– Omställningen är väl kanske just sådana här saker, att sitta ned och prata med hemsidan, med tidningar, åka på upptaktsmöten. Det är just runt omkring skulle jag vilja säga för just det sportsliga är ingen större grej så. Det är klart att det är bättre hockey men som A-lag tränare är det just det runt omkring som är den stora omställningen.

  Efter att säsongen 18/19 tagit slut följde en lång vår och sommar, hur mycket arbetade du med A- laget under den perioden?

– Jättemycket! Du kommer ju till barmarksträningen och där är väl en nyckel faktiskt. Efter första säsongen granskade vi oss nyktert och vad vi behövde för att ta nästa kliv. Vi hade gjort mycket bra under säsongen men för att ta nästa kliv med denna unga trupp så fanns det vissa saker vi behövde utveckla och det var bland annat fysiken. År ett var vi för dåligt tränade många spelare för att spela den typen av hockey. Det var något som vi satt ned mycket, jag och fystränare Söder (Fredrik), och han var väldigt noga när han gjorde upplägget. Det är han som har styrt sommarträningens upplägg även om det är jag som har hållit i träningarna. Där jobbade vi väldigt mycket och det var fystester, uppföljning av det, invägningar och en jäkla process.

– Ju mer jag kan göra som tränare under sommaren betyder det att då kan jag släppa det sedan när isen kommer. Det är planering av träningsmatcher, träningstider och allt så det är extremt mycket administrativt. Sedan är det klart att det ska in nya spelare i truppen, man kollar, man scoutar matcher via nätet, man kan kolla repriser som finns och det är många samtal. Vi var väldigt noga hela sommaren, varje dag, varje fyspass var viktig. Vi skulle få ut maximalt och där gjorde killarna en extremt bra sommarträning och lade en väldigt bra grund.

  Lite bättre förutsättningar till säsongen 19/20 samtidigt som kraven från omgivningen höjdes, hur upplevde du denna säsongs grundserie och vad ni uppnådde?

– Ja vi var ju tippade av väldigt många att inte gå till allettan. Vi hade ju två lag som, ja Forshaga laddade ju upp rätt friskt med bra spelare och hade en väldigt bra trupp men fick det inte riktigt att klicka av någon anledning. Sedan hade vi Nyköping också som, de började ju tungt men kom igång sedan, det var också ett väldigt bra lag. Vår grundserie, den var bra, det måste jag ändå säga. Vi hade våra dippar men inte allt för långa, vi lyckades även vinna matcher när inte allting kuggade i. När allting kuggade i spelade vi fantastiskt bra hockey. Vi tog oss till allettan och sedan om man är etta, tvåa, tre, fyra eller femma liksom, vi tog oss dit. Jag kommer inte exakt ihåg tabelläget men det var med någon omgång eller två så var det väl klart.

– Det var en intressant grundserie och jag tycker vi tog kliv under seriens gång. Det kom någon liten dip där men vi hade också fem raka segrar och då knäppte vi Borlänge, Lindlöven och BoIS bland annat så då var vi inne i ett stim. Nej men det var en bra grundserie och vi nådde dit vi ville. Sedan är det klart att vissa matcher kunde man gjort bättre och vissa matcher gjorde man det väldigt bra. Men klart godkänt.

– Jag ser även där att vi var klart godkända med fysbiten och fortsatte att ha fystester och körde på. Jag började även se en identitet i vårt spel, vi lade grunden under vår första säsong men nu under grundserien började det komma mer och mer identitet över hur vi ville spela och vi var också tränade för det, det var en häftig utveckling.

  Sedan tog allettan vid, ni fick en kanonstart med två raka vinster och naturligtvis skruvades förväntningarna, åtminstone från omgivningen, upp ett par snäpp ytterligare. Tyvärr räckte ni inte riktigt till. Hur summerar du allettan?

– Det är som du säger, vi startade med två raka segrar där, Tranås och Visby. Förväntningarna på oss blev väldigt höga där, det är klart man märkte av samtidigt som vi var tacksamma för den starten. Sedan kom det någon uddamålsförlust mot Troja, det var lite uddamålsförluster hit och dit. Allettan i sig, vårt mål under säsongen var att ta oss till allettan med den grund vi lade år ett, vi nådde vårt mål. Nu satte vi givetvis ett nytt mål inom gruppen och det var att ta oss till Play-off, det missade vi tyvärr med ett poäng.

– Självklart när man väl är där vill man gå så långt som möjligt och får man den smakstart som vi fick är det klart att man vill spinna vidare på det. Med facit i hand, ja det var nära många gånger men ändå inte. Det är nästa kliv för denna klubb och denna grupp att få dessa uddamålsförluster att bli uddamålssegrar.

– Men det var en nyttig period, det var tuffa matcher, det var roliga matcher, det var jämna matcher även om vi i vissa matcher kanske förlorade lite större. Men vi var alltid med i nästan alla matcher skulle jag väl säga.

– Jag tycker vi spelade en positiv hockey många gånger, vi skapade minst lika mycket som våra motståndare, det gjorde vi. Det som fällde avgörandet egentligen var boxplay och powerplay. Inledningsvis av serien fick vi inte boxen att klaffa, den blev bättre och bättre under serien. Powerplay gick lite i intervaller, två matcher jättebra och sedan gick det ned två-tre matcher och vi fick inte någon riktig jämnhet i special units kan man säga och mycket fälls där.

-Ser jag till den resan många av killarna har gjort nu under två år, förra året var vi i en fortsättningsserie inte långt ifrån botten till att nu vara i allettan och en poäng från playoff, det är en utveckling som heter duga. Den tycker jag man ska ta med sig när man tänker tillbaka på säsongen.

– Var det en flopp, nej det tycker jag inte! Vi har gjort en jäkla uppryckning i denna gruppen och det var en nyttig alletta, det var det. Sedan så ville vi ju givetvis mer, tro mig. Men en tabell ljuger aldrig, vi helt enkelt inte tillräckligt bra för att ta allt ett steg längre.

  Vad kommer Skövde IK behöva, tror du, för att ta ytterligare ett sportsligt kliv nästa säsong?

– Oj, svår fråga för mig att svara på nu när jag inte är med i framtidssnacket längre. Det beror på vilken väg man vill vandra, vilka mål man har som förening.

-Men för alla föreningar tycker jag det är viktigt att man lägger stort fokus på organisation och förutsättningar. Det ger ett lag, en förening möjlighet att utvecklas.

-En viktig del är givetvis också att man har en plan för det sportsliga. Vilken typ av hockey vill man spela? Hur ska man uppnå det? Vad är det för kategori spelare man vill värva eller forma? Viktigt att tankarna genomsyrar inte bara A-laget utan också juniorerna.

-Hockeyettan är en krävande serie, att de flesta klubbar brottas med ekonomin dagligen är ingen hemlighet, det ser man även i Allsvenskan. Jag tror därför att man ska våga lägga pengar som förening på organisation och förutsättningar, det gör att man kan utveckla det man har. Sedan att man har tålamod, kanske en 5-års plan. Bygga upp sin juniorverksamhet, få fram egna produkter. Att som förening skaffa sig en identitet. Men då krävs en plan, tydlighet, struktur och ett hårt jobb.

I del ett och två har hemsidan gjort ett försök att redovisa lite tankar från Johan ”Hellas” Hellström kring resultaten de senaste två åren samt om klubben. Är du intresserad av lite mer åsikter från vår avgående Skövdetränare kommer det snart en del tre på skovdeik.se