Det är fortfarande det roligaste jag vet!

I tio säsonger har han varit en given del av Bois a-lag, och en garant för att det kommer ges järnet i varje byte, i varje moment. Nu står det klart att Lucas Larsson också kommer att göra en elfte. Och det krävdes inte lång betänketid:

– Hockey är fortfarande det roligaste jag vet!

Nytt kontrakt med moderklubben Mariestad Bois, hur har tankarna gått?

– Det var inte så mycket att fundera på, avslutningen blev inte som vi ville, så man ville fortsätta och utkräva revansch efter det snöpliga slutet.

Du går nu in på din elfte säsong i a-laget, en riktig trotjänare! Hur kommer det sig att du fortsatt så många år?

– Ja det går fort när man har roligt! Hockey är det roligaste man gjort i livet så det är inte så konstigt att man vill fortsätta och det är fortfarande lika roligt.

Så glöden har inte försvunnit?

– Nej det tycker jag inte, det är fortfarande samma känsla när man kommer ut på isen som i början. Det är avkopplande på något vis, man kan släppa allt annat och gå in i bubblan och bara köra på.

Du har just nu gjort 375 matcher, med andra ord om du får vara skadefri så passerar du under kommande säsong 400 matcher, har man koll på såna milstolpar i karriären?

– Inte jättekoll, men visst är det coolt att komma till hundratalen, så visst är det kul.

Kommer du komma ifat

t legendarerna Ronny Johansson och Filip Thörnqvist?

– Det är ganska långt kvar, de har väl drygt 500 matcher… Vi får se hur länge kroppen orkar med.

Vad blir lättare och vad blir svårare med åren?

– Rutinen gör en del måste jag säga, man vet hur allt fungerar och man kan sätta sig in i situationer och läsa av och vet hur allt går till. Sedan har det hänt en hel del vad gäller spelarutveckling, farten är en helt annan numer mot när jag började med a-lagshockey. Träningen är också en helt annan nivå på med. I början hade vi fys två gånger i veckan, nu har vi det innan varje träning, så det tar en helt annan tid nu, så det händer en hel del.

Hur ser du på fysen, är det ett nödvändigt ont eller skönt?

– Det är nog 50/50. Det är ett nödvändigt ont och det är väl inte alltid kul när man ska åka iväg, men när man väl är där och gör det så är det roligt och känslan efteråt är helt underbar, när man gett allt och är helt slut, det är en riktigt skön känsla!

Det blev som du sa en snöplig sorti i kvartsfinalen, vad saknades?

– Att vi inte levererade när det gällde som mest. Vi hade spelet för att gå vidare och det saknades inte lägen heller, vi en handfull ramträffar i både match två och tre. Det är små marginaler som avgör, det föll tyvärr inte ut till vår fördel denna gång.

Vad ska ni göra för att det ska bättre?

– Det är små marginaler som sagt, men det gäller att köra på hårt i sommar och lägga en bra grund och sedan bara ösa på!

Du var inte på att det blev en snöplig avslutning på säsongen för laget, men hur ser du på din egen säsong?

– Jag är inte jättenöjd, det känns som det var ett kliv neråt mot tidigare säsonger. Nu känner jag att jag vill bevisa att det går att vända på det och hitta tillbaka till nivån jag haft tidigare år.

Om vi pratar laget, endast tre namn klara så här långt, är du orolig över att ni inte kommer få ihop ett slagkraftigt lag till säsongen drar igång?

– Det tror jag inte vi ska behöva oroa oss över, Calle har koll på läget, och han för samtal med en hel del redan, så det ska vara lugnt.

Hur tror du det blir, får vi behålla många ur kärntruppen eller är det många som rör på sig?

– Det känns som de flesta trivs och kommit in i stan bra, så de flesta tror jag ändå stannar om de får och det passar. Sedan förstår man att allsvenska lag rycker i en del och att det kan locka, men jag har svårt att se att de kommer gå till en annan ettanklubb, vi är ändå ett topplag med bra publikstöd och allt runtomkring så vi borde kunna få behålla de vi vill ha kvar.

Av Krister Holm

Foto Anna Engström