Kategori: Nyheter från Hockeyettan

Det finns supportrar och så finns det Supportrar. Michael Nordin är en hängiven Boisare som ändå måste tillhöra den senare kategorin. För inte nog med att han följer Bois såväl hemma som borta, nu har han också förevigat kärleken till Skaraborgs stolthet på sin kropp. Sedan i tisdags så finns det nämligen en Boistatuering på Michaels underarm.

Hur kom du på idén?

Jag har alltid varit en hängiven Boissupporter och har tänkt länge på att skaffa en Boistatuering och nu blev det äntligen gjort. Jag är jättenöjd med hur den blev!

Du har ju följt Bois länge, ser du bara hemmamatcher?

Jag åker på bortamatcher också, jag brukar åka med i supporterbussarna så ofta det går, det är verkligen roligt, så jag följer laget så mycket jag kan. Jag tog med min son Samuel redan när han var 3-4 år, han fick sitta på hyllan längst upp på ståplats. Jag kommer ihåg matchen mot Väsby när Bois gick upp i allsvenskan, Samuel var kanske 6 år, och det var packat med folk.  Det gick inte röra sig, vi stod som packade sillar. Just då så blir Samuel kissnödig! Det fanns inte en chans att ta sig från läktaren, men jag hittade en tom colaburk som han fick kissa i. Folk skrattade runtomkring, men dom förstod ju dilemmat. Samuel sa det att tänk om det kommer någon och tror att det är cola i den nu?  Men det löste sig.

Har du skaffat någon favoritspelare under åren?

Jag gillar spelare som gör allt för laget, som Filip Engqvist och Adam Willig, riktiga slitvargar. Willig har jag alltid haft ett gott öga till. Sedan hann Philip Elgestål bli en favorit hos mig på de få matcher han hann visa upp sig i slutet av förra säsongen, där såg man en enorm potential. Sedan älskar man ju Ronny Johansson också givetvis som den lirare han var, han är nog ändå nummer 1.

Vilken är den bästa årgången du sett?

Det måste ha varit när de gick upp. Jag kommer ihåg en match i Örebro när vi åkte supporterbussen upp och vi fick till och med poliseskort då Örebrosupportrarna var så stökiga. Det var då Robert Medin gjorde sitt klassiska mål där han stod länge, länge bakom mål innan han går runt kassen och lägger in den och vi vänder och vinner matchen. Från den säsongen kommer jag också ihåg Valboresan när vi ledde men tappade och förlorade. Men där var man inte orolig, vi var så mycket bättre än dom såg man och vi vände ju också och vann den matchserien. Så året vi gick upp var nog den bästa, men jag kommer också ihåg matchen i Huddinge i allsvenskan när vi åkte upp med tre bussar och matchen vände fram och tillbaka innan vi förlorade i sudden, den var det synd att vi inte vann där. Ett annat minne från allsvenskan var när vi slog ett stjärnspäckat Malmö med galet tryck på läktarna, det var magisk stämning. Sedan när vi ledde mot Björklöven med 2 min kvar men de vänder och vinner med två mål på slutet. Det finns många minnen förknippade med Bois!

Hur ser du på årets lag?

Det ser väldigt intressant ut och den sista spetsen med Oliwer Fjellström är ju pricken över i, jag tror han kan vara målskytten som vi behöver ha. Jag ser fram emot säsongen riktigt mycket. Bara hoppas pandemin släpper så vi får titta på den, det hade varit riktigt tråkigt att inte få se den. Jag ser årets upplaga som den kanske intressantaste upplagan hittills, trots att många försvunnit. Vi hgar ett väldigt ungt och lovande lag. Nu är man riktigt sugen på hockey!

Av Krister Holm