Pajkastningen måste upphöra

Det går knappt en vecka utan att vi tvingas ta del av svarta rubriker om olyckliga tacklingar, om avstängningar och om hjärnskakningar som riskerar att ända karriärer och pensionera spelare som får leva med men för livet.

Förklaringarna till varför det blivit som det blivit är många och förslagen på lösningar för problematiken likaså. Flera av dem kan ni ta del av i gårdagens långläsning här på sajten.

Det går att peka ut den högre farten, de mer vältränade spelarna och de bortplockade spelförstörande momenten som orsaker till att det smäller oftare och värre. Det går att konstatera att spelarna inte är tillräckligt bra på att tacklas och ta emot tacklingar och att de naivt alldeles för ofta sätter sig i farliga situationer för att spelförståelsen inte är vad den borde vara. Vilket självklart har sin orsaker.

Det är oerhört viktiga lärdomar omkring vilka en debatt måste kretsa för att vi på något sätt ska närma oss en lösning på problematiken.

Men det allra viktigaste att tala om är naturligtvis respekt. Spelarna måste visa respekt för varandra ute på isen. De måste förstå att de tacklingar de sätter in kan orsaka allvarlig skada om de inte utförs på ett bra sätt.

Men det är lätt att säga. Ute på isen i ett rasande tempo är det betydligt svårare och helt ärligt tror jag att det där med respekt börjar redan på bänken. Redan på ledarkontoret.

För så länge tveksamma smällar försvaras kommer det alltid finnas en tveksamhet kring vad som är respekt och vad som inte är det.

Det finns redan någon form av gentlemens agreement mellan klubbarna att man i minsta möjliga mån ska hålla på och anmäla varandra för respektive förseelser. Det ska ligga på rättsskiparnas bord att hantera händelser som tänjer på de regler som finns stipulerade i regelboken.

– Det är inte det klimatet vi ska ha mellan föreningarna att vi håller på och anmäler varandra, sa Östersund-bossen Mikael Eriksson till exempel när jag snackade med honom inför gårdagens artikel.

Det är naturligtvis helt rätt. Ingenting blir bättre av att man håller på och anmäler varandra till höger och vänster efter avslutad match och när det hela är överspelat och skadan redan skedd. Även om det faktiskt står i reglementet att man har rätt att göra det.

Som alla tre framhåller i gårdagens reportage, det är viktigt att kunna se bort från prestigen och det sportsliga för att istället se människan. Det borde vara det som är det viktiga.

Men tyvärr är det ju inte alltid så.

Så gott som varje gång det varit en situation fördömer ledarna från det lag som blivit utsatt med en bedövande kraft medan ledarna för laget som tacklar tar syndaren i försvar. Det är ett mönster, ett mantra som går runt, runt, runt.

Det blir en pajkastning där man ska tala om för varandra hur fult än det ena än det andra var. Det är så långt ifrån konstruktivt man kan komma och i slutändan gör det så klart spelarna än mer förvirrade. Allt är inte svart och vitt. Det gör att alla måste ställa sig bakom kampen mot hjärnskakningar även om det skulle innebära att man bekänner att det egna laget har syndat.

Så länge det går till som det gör idag sker inga framsteg, då är det status que.

Vi kan tala om orsaker, åtgärder och respekt hur mycket som helst. Så länge inte hockey-Sverige faktiskt står enat och gemensamt tar avstånd från de icke önskvärda smällarna har jag svårt att se att det ska ske några framsteg alls i kampen mot hjärnskakningarna.

//Mikael Mjörnberg

Hjärnskakningsproblematiken – ”man måste se människan”

Som en mörk skugga hänger problematiken med hjärnskakningar över den svenska hockeyn. Med spelarnas karriärer, för att inte tala om det ännu viktigare, deras välmående, som insats.
Så här kan det inte fortsätta, men det finns ingen enkel lösning på problemet.
– Brinner man inte själv för sporten förstår jag att man aldrig skulle sätta sitt barn i hockeyn med tanke på hur farligt det är, säger Östersunds sportchef Mikael Eriksson.

På måndagskvällen smällde det igen. Östersunds Nils Bergström åkte på en olycklig tackling i matchen mot Piteå och tvingades lämna arenan i ambulans med diagnosen hjärnskakning. Klubben har varit hårt ansatt av just den problematiken det senaste året. Östersund gick in i den här säsongen med tre spelare indisponibla på grund av hjärnskakningar de ådrog sig under fjolårssäsongen.
Olle Fridell och Tobias Falk drabbades i playoff i februari och börjar först nu närma sig en comeback, Markus Molin har varit borta i nära nog på dagen ett år i sviterna efter en tackling mot huvudet.
– Fridell och Falk räknar vi med att de är tillbaka inom 2-3 veckor. Då är jag mer bekymrad när det gäller Markus Molin, det är ett år sedan han åkte på en tackling och det såg bra ut för honom på försäsongen, men den 8 augusti gjorde han ett ispass och fick bakslag och nu vet vi inte ens om det går att komma tillbaka, förklarar Östersunds sportchef Mikael Eriksson.
– Man vet inte om de kommer tillbaka till ett vanligt liv. Brinner man inte själv för sporten förstår jag att man aldrig skulle sätta sitt barn i hockeyn med tanke på hur farligt det är, då finns det många andra idrotter, suckar han.
De många hjärnskakningarna har gjort att det är en fråga som ständigt är på tapeten i Östersund.
– Vi diskuterar det här varje dag. När vi drabbades ifjol jobbade vi med individerna och pratade om att det är viktigt, upp med huvudet annars kanske din karriär kan ta slut. Det är viktigt att prata om det och hitta orsaker till att det sker.

Bakfull i två månader
Så varför har problemet blivit så stort? Varför slutar alldeles för många kampsituationer i dagens ishockey med att någon tvingas lämna isen med hjärnskakning?
Det finns naturligtvis inget enkelt svar på den frågan.
– Jag tror inte det finns en lösning på det problemet. Spelet går framåt, spelarna blir snabbare och starkare och mer vältränade samt att de tog bort lite spelförstörande moment för några år sedan, vilket drog upp tempot ännu högre, så jag tror att det är en av de stora orsakerna. Sen kan jag tro att man är lite outbildade, inte bara de som tacklas utan även de som tar emot tacklingar, att man inte får lära sig hur man ska ta emot tacklingar, säger Jeff Jakobs när jag möter honom i slutet av augusti.
Idag står 27-åringen på tränarbänken i Borlänge, men tvingades för bara några få år sedan avsluta sin aktiva spelarkarriär efter att ha fått sin femte ordentliga hjärnskakning.
– Jag kände mig bakfull i två månader ungefär, lite dåsig och inte riktigt alert i huvudet, berättar han.
Ännu värre gick det för Albin Blomqvist. Det är en solig hösteftermiddag och vi sitter i 23-åringens kök och för ett samtal om hans karriär. En karriär som tog slut strax innan han skulle fylla 20 då allt för mycket våld mot huvudet tog ut sin rätt. Idag lever han med konstant huvudvärk, tinnitus och koncentrationssvårigheter, men ger sig mot alla odds på en karriär som assisterande tränare i HC Dalen.
– Det jag tycker är viktigast är hur spelarna mår och vad man kan göra där, konstaterar han.
Men tillbaka till orsakerna. Det är inte nödvändigtvis fula tacklingar som leder till hjärnskakningar. Allt handlar inte om brutala överfall. Då hade det varit så mycket enklare att plocka bort det från sporten. Jakobs får medhåll av Mikael Eriksson om att ansvaret inte bara ligger på den som tacklar.
– En del tacklingar får större konsekvenser av att den som blir tacklad inte är beredd, att man är lite för naiv i spelet. Man måste vara beredd att skydda sig, konstaterar han.

Tacklas redan i unga år
Alla tre tycks vara överens om att utbildningen, både vad det gäller att tackla och att tacklas, måste starta betydligt tidigare än vad den gör idag.
– Man kan förbygga genom att lära barn som börjar i lag, när de är 8-9 år, att ta tacklingar. När man får börja när man är 12 år blir det som en ny idrott. Det är en idrott fram till man är 12, då börjar hockeyn, menar Eriksson.
– Jag tycker man kan börja med tacklingar lite tidigare. Dels att utbilda dem hur man tacklar, men just det här att man ska förstå att det kan faktiskt skada någon och då ska du nog tänka till innan du hoppar in i en tackling eller vad nu gör, instämmer Anton Blomqvist.
Jeff Jakobs tycker även han att man bör få börja tacklas redan från pojklagsåldern.
– Jag och den generationen jag kom från har nog inte heller lärt oss riktigt bra hur man tacklas, jag tror att de var bättre på det lite längre bak i tiden. Bandy och landhockey på skolgårdarna har ju också försvunnit nu vilket gör att du får lite sämre spelförståelse, vilket också kan göra att du vet inte riktigt när smällarna kommer och så vidare. Det var mer sådant spel förr och det lär dig mer att vara uppe med huvudet och ha koll på händelserna runt omkring.
Men ansvaret ligger så klart inte bara på spelarna (så väl de tacklande som de tacklade) utan även på ledare och alla runt omkring. Mikael Eriksson tycker även domarna kan ta ett större ansvar så att tacklingar mot huvudet får större konsekvenser.
– Även domare måste ta ansvar och titta på videon i efterhand om det finns misstankar om att det kan ha varit något. Numera finns det ju film från de flesta matcherna. De måste titta på händelser även om de inte leder till GM eller MP. Jag har full förståelse för att man inte alltid ser det i matchen, det går fort där ute, men man kan titta i efterhand. Det blir ett merarbete, men alla måste ta sitt ansvar.

Människan är viktigast
Än viktigare är naturligtvis den mänskliga aspekten. För i slutändan är ju spelarna människor vars liv påverkas i allra högsta grad. Albin Blomqvist försöker i så stor mån som möjligt berätta om sin situation för alla som vill höra, bland annat via sin blogg och mediala framträdanden, och hoppas att fler historier om hur det kan gå ska hjälpa spelare att få större respekt för varandra ute på rinken.
– Det handlar om respekt och förståelse, det är det stora. Det är en stor debatt men det blir lite pajkastning med att det var en ful tackling och så får man inte göra. Jag tycker mer att debatten ska gå åt att utbilda och låta spelare och ledare förstå hur det kan bli, för förstår man så vill man inte utsätta någon annan för det, det tror jag inte någon vill, säger han.
– Hade spelare, ledare och folk i hockeyvärlden haft en större bild av vad som kan hända tror jag att alla hade brytt sig mer. Det handlar om en helhet, att vi tar hand om varandra och händer något så stöttar vi varandra. Jag tror det är viktigt att spelare berättar, att spelare får höra historier så att de förstår och på så sätt blir utbildade att ta rätt beslut. Jag tror att allting grundar sig i förståelse och respekt.
När Jeff Jakobs står på tränarbänken går människan alltid före resultatet i matchen.
– Jag är väldigt noga med att har de ont i huvudet efter en smäll då spelar de inte mer den matchen och då kan det vara vår bästa spelare, det spelar ingen roll. Har du problem med huvudet då spelar du inte.
Du chansar inte?
– Nej, det finns ingen anledning. Det spelar ingen roll om det är KHL eller Stanley Cup-final, människan måste hela tiden gå före.
Tror du att du skulle resonera så med en Stanley Cup-pokal på spel?
– Det vet jag ju inte om jag skulle göra eftersom jag inte ställts i den situationen, men jag hoppas att jag även i ett sådant läge skulle se människan. Det är ändå människor vi jobbar med och man måste se till helheten.

//Mikael Mjörnberg

 

NYTTIGA LÄNKAR
Albin Blomqvist blogg
Podcast med Albin Blomqvist
Podcast med Jeff Jakobs

Hänt i veckan: Östra #3

Skicklig back återvänder till moderklubben

Under veckan meddelade Huddinge på sin hemsida att de gjort klart med backen Erik Rosén. 29-åringen har flera starka säsonger bakom sig i Hockeyettan där han de tre senaste säsongerna representerat Skövde. Men nu har Rosén flyttat tillbaka till Stockholm och då passade det att återvända till moderklubben. På hemsidan skriver också Huddinge att det lär dröja ett tag innan Rosén kommer synas på isen i Huddingetröjan på grund av att han ligger efter träningsmässigt eftersom han fortfarande rehabar en opererad höft.

 

Forward värvas efter flera skador

Nyligen har Visby/Roma fått anfallarna Tim Athley och Jonathan Johansson på skadelistan och under veckan har laget därför gjort klart med forwarden Matthias Sundberg. Sundberg svarade för tretton poäng på 33 matcher i Vimmerby ifjol. Sedan tidigare har han även erfarenhet av spel med Huddinge och Sundsvall i Hockeyettan och med Djurgården i Hockeyallsvenskan.

 

Back lägger skridskorna på hyllan

Väsby meddelade på sin hemsida att backen Oskar Lindstedt har valt att avsluta sin ishockeykarriär. Anledningen är att han vill kunna satsa fullt ut på sin civila karriär. Så här säger han själv till klubbens hemsida:

Jag har enligt överenskommelse med mig själv, att efter 18 års trogen plikt och karriär sätta punkt för denna älskade sport. Sista destination blev Väsby Hockey och innan det vart det spel i AIK, DIF, Tranås och Visby/Roma. Med mängder av goda minnen i bagaget, men framförallt en mängd fantastiska polare, så signar vi nu ut för den civila karriären.

 

Topplagen bara vinner och vinner

Tabellen i Hockeyettan östra börjar allt tydligare bli indelad i tre skikt. I det översta finner vi Huddinge, Visby/Roma och Hudiksvall. Knappast någon jätteöverraskning att de lagen skulle vara de som gör upp om seriesegern. Hur som helst är det fortsatt Huddinge som håller i det längsta strået av de tre lagen efter att ha avfärdad Haninge med 2-1 och Valbo med 4-2.

Näst på tur hittar vi Visby/Roma som tog sina segrar mot Väsby och Vallentuna. Trots det var lagets tränare allt annat än nöjd efter 3-1 mot Väsby.

– Vi är usla. Vi spelar helt utan struktur och byter som om vi vore ett knattelag, säger Mike Beharrell, coach i Visby Roma, till helagotland.se.

– Och våra backar. Hade det här varit i Nordamerika hade alla suttit på en buss långt bort där man inte vill vara. Jag är riktigt besviken över hur vi spelar i andra och tredje perioden, fortsätter han.

Sedan har vi också Hudiksvall som nu förlängt segersviten till åtta raka. Den här gången var det Valbo och Hammarby som segertåget rullade över. I matchen mot Hammarby testades Hudiksvall i alla fall och fick verkligen ta i för att kamma hem de tre poängen.

– Vi var väl aldrig nära att förlora, men vi fick verkligen kämpa oss igenom matchen. Vi bröt ner dom i sista perioden när vi ökade trycket framåt och deras spelare började bli trötta, säger lagets tränare Lars Lövblom.

 

Mittenlagen blandar och ger

I tabellen börjar det också bli mer och mer klart att det är Sollentuna, Väsby, Haninge och Hammarby som kommer att göra upp om de två sista platserna till Allettan. Och som det ser ut nu är det väldigt svårt att gissa hur det ska sluta. Alla dessa lag vann nämligen en match och förlorade en match under den gångna veckan. Därför kommer det med stor sannolikhet avgöras i de inbördes mötena mellan de här lagen. Den här veckan möttes Sollentuna och Haninge och den bataljen slutade med bortaseger efter förlängning. Haninge har också en match mindre spelad än Sollentuna och Väsby vilket gör att de har chans att passera dem och ta en plats i Allettan.

 

Bottenlagen har det tufft med poängskörden

I serien finns det fem lag som hamnat efter poängmässigt och de kommer förmodligen att få göra upp om vilka som ska få slippa att kvala nedåt. Och de lagen som vi hittar där är: Vallentuna, Wings, Nacka, Tumba och Valbo. Den här veckan förlorade de alla sina matcher mot lagen högre upp i tabellen. Så även här kommer det att bli avgörande i de inbördes matcherna. Under veckan som gick spelades två såna fighter. Först bjöd Nacka och Vallentuna på en målsnål tillställning där Vallentuna gjorde matchens enda mål. Nacka var också inblandade i den andra matchen bland bottenlagen och då blev det roligare för dem eftersom de lyckades bortaslå Wings med 4-2.

 

//Billy Hammer

En riktig pangvecka

Veckan fick en riktig pangstart redan i måndags då Kristianstad och Troja mönstrade på i Kristianstads ishall för toppmöte i en match som dessutom var den första, av hittills planerade nio matcher, av den TV-sända ”Veckans match”.
Pangigt blev det minsann. Mycket folk på plats och Trojas hemvändande back Jonatan Nielsen pangade dessutom in hela tre mål i en match som Troja vann med 2-5, mycket tack vare att Ljungbylaget fick igång spelet i powerplay som hackat lite tidigare under säsongen.
-Det är svårt att vinna när man tar fem utvisningar och släpper in fyra mål, sa KIK-tränaren Mats Lusth till Kristianstadsbladet efter matchen.

Förutom ”Nielsen show” är det omöjligt att komma ifrån Trojamålvakten Robin Johanssons trippelräddning i slutet av period ett som han avslutade med att kasta sig likt Ravelli i VM 1994 för att hindra hemmaspelarna från att lägga in pucken i öppet mål.

 

I onsdags tog Tranås emot Nybro på hemmaplan i Stiga Arena i en match där Nybro var ruskigt effektiva och bortalaget kunde gå fram till en 0-3-ledning efter första perioden. Mycket tack vare att Tranås slarvade med pucken.
-Första perioden är katastrof, jag har ingen direkt förklaring till den handlingsförlamning som sker på isen och de enkla mål som vi bjuder på, sa Tranås tränare Charles Franzén till Tranås tidning efter matchen.

Tranås bjöd på bättre motstånd under resten av matchen och kunde reducera Nybros ledning till 2-3. Men närmare än så kom inte Tranås och Nybro kunde inkassera sin fjärde raka trepoängare.
-Det var en viktig vecka och poängmässigt löste vi den charmant. Även om vi spelmässigt har saker att jobba på. Men vi njuter nu och sen ser vi fram mot nästa match på söndag, sa Nybros tränare Andreas Holfelt till Barometern efter matchen.

Matchen avslutades med en märklig sekvens när Tranås i sin jakt på kvittering plockade ut målvakten Hampus Alexandersson (Som förövrigt byttes in till den andra perioden) för att spela med sex man, bara för se domaren blåsa för för många spelare på isen. Domaren insåg snabbt sitt misstag och bad om ursäkt, men det var upprörda känslor hos hemmalaget.
-Horribel domarinsats honom vill man prata med efter, sa Tranås tränare Charles Franzen i TV-intervjun efter matchen.
Tranås Sebastian Ottosson stod länge kvar och pratade med domaren efter matchen som var Tranås första förlust på hemmaplan under säsongen.

 

Övriga resultat från onsdagens matcher:
Hanhals-Halmstad 1-2 efter förlängning.
Kallinge/Ronneby-Varberg 6-1
Vimmerby-Helsingborg 1-4
Dalen-Tyringe 5-2

 

I lördags var det dags för prestigematch mellan rivalerna Tranås och Vimmerby. Smålandslagen bjöd på en riktig pang-pang-fest i Stiga Arena. Speciellt i tredje perioden där lagen bytte chanser med varandra och där Tranås var laget som låg närmast trepoängaren. Men matchen kom att avgöras på straffar och där fick 17-årige Edvin Karlsson förtroendet att vara exekutör i sin blott andra match för A-laget.
-Jag trodde att han skojade med mig först, men man tar ju chansen, sa Karlsson till Tranås tidning efter matchen angående Tranås tränare Charles Franzéns val av straffskytt.
Det började dock inte bra för junioren som höll på att tappa ifrån sig pucken på vägen fram till Viktor Kokman i Vimmerbys kasse. Men ungtuppen redde ut det hela och kunde nästan retfullt enkelt lägga in den bakom burväktaren. Kyligt.
-Från att bli total katastrof till…ja, som det blev, sa Karlsson vidare till tidningen.
Charles Franzén kommenterade valet av den unge matchhjälten så här till Tranås tidning:
-Edvin är en ung spelare som kommer att bli väldigt duktig, det har vi sett på träning. Han hade allt att vinna och inget att förlora.

En stor anledning till att Tranås ens tog matchen till förlängning och straffar i denna svängiga historia stavas Viktor Lennartsson som blev tvåmålsskytt för hemmalaget. Båda målen inprickade i powerplay.

 

I Vimmerbylägret var det frustrerat efter förlusten.
-I tredje perioden började vi tappa puckar i mittzon, det gjorde vi inte en gång på 40 minuter. Man blir förbannad. Varför kan vi inte hålla matchbilden som vi håller i 40 minuter och göra det i 60 minuter?, sa tränaren Jeff Hällegard till Vimmerby Tidning efter matchen och fortsatte:
-Det handlar om att man inte är nöjd med att göra det enkla.

 

I Halmstad Arena kunde hemmalaget bärga samtliga tre poäng mot HC Dalen inför 1437 åskådare efter att man på mindre än tre minuter i den tredje perioden vände ett 1-2-underläge till ledning med 3-2. Ett resultat som stod sig matchen ut. Den som avgjorde var förövrigt Niklas Bunnstedt spelade i Dalen förra säsongen. Släkten är värst brukar det ju heta.

 

Kristianstad studsade tillbaka efter förlusten mot Troja och besegrade Kallinge/Ronneby med 2-1 efter att samtliga mål tillkommit i den sista perioden. Viktor Holmkvist såg med sitt sjätte mål för säsongen till att avgöra tillställningen 76 sekunder från ”Hesa Fredrik”. Detta i powerplay.

 

I söndags avslutades veckan med tre matcher.

 

I Kungsbacka ishall möttes två lag med två formkurvor som pekade åt olika håll. Nybro kom till spel med fyra raka trepoängare och ställdes mot Hanhals som bara tagit två poäng på sina fem senaste.
Det är just i såna matcher, där trenden är så tydlig, trender brukar brytas. Det var också på väg åt det hållet, Hanhals gick till den första periodvilan med en 1-0-ledning. Men sen växlade Nybro upp och gjorde tre raka mål i mittakten. Något hemmalaget inte kunde ta ikapp utan Nybro kunde ta sin femte raka seger. Slutresultatet skrevs till 2-3.

 

Helsingborg slog tillbaka Varberg med 6-3 på hemmaplan och i Tyringe kämpade hemmalaget till sig poäng mot topplaget Troja, som kunde avgöra matchen i förlängning. Tyringe hade ledningen med 2-0 innan Troja fick in sin reducering i mitten av andra perioden.
Kvitteringsskytt för Troja blev Jonatan Nielsen som gjorde sitt fjärde mål för veckan. Övriga två mål för Troja gjordes av Johan Andersson, som alltså fick avgöra i sudden.

Hänt i veckan: Västra #3

Det har återigen blivit dags att summera det mest minnesvärda från den gångna veckan i Hockeyettan Västra.

Med några få undantag bjöd den gångna veckan på ganska målsnåla matcher i Hockeyettan Västra. Följande blev resultaten:

Borlänge HF – Kumla HC Black Bulls 1 – 2
Grästorps IK – Lindlövens IF 3 – 2
Enköpings SK HK – Surahammars IF 2 – 1
Åker/Strängnäs HC – Mariestad BoIS HC 1 – 3
Forshaga IF – Skövde IK 2 – 3
IFK Arboga IK – Köping HC 8 – 3

Borlänge HF – Skövde IK 6 – 2
Kumla HC Black Bulls – IFK Arboga IK 4 – 3
Surahammars IF – Lindlövens IF 1 – 3
Åker/Strängnäs HC – Grästorps IK 2 – 3
Forshaga IF – Enköpings SK HK 2 – 1
Köping HC – Mariestad BoIS HC 1 – 0

I övrigt, det mesta av det bästa:

Veckans…

…hattrick-skyttar: Två spelare svarade för varsitt hattrick den gångna veckan. Arbogas Charlie Hellström hittade nätet tre gånger när hans lag storbesegrade Köping med 8-3 och på söndagen ville Borlänges Marcus Andersson inte vara sämre och satte även han tre puckar när hans gäng segrade mot Skövde med 6-2.

…straffskytt: När vi ändå talar om Marcus Andersson i Borlänge. Han svarade för ett oerhört tjusigt straffmål i Skövde-matchen när han i sakta mak banade sig väg fram mot målvakten och sedan skickade upp en projektil till slagskott i målvaktens vänstra kryss. Ett oerhört tjusigt mål som då betydde 4-1 till Borlänge.

…publikmatch: 738 personer kom till TBO Ågården Arena för att bevittna derbymötet mellan Arboga och Köping på fredagskvällen. Det var den gångna veckans bästa publiksiffra i västserien.

…nolla: Köping-keepern Christoffer Hanning hade en otacksam uppgift när han en bit in i tredje perioden fick hoppa in i fredagens derbymöte med Arboga (förlust 3-8) och lämnade isen med tre insläppta mål och 81.25% i räddningsprocent. Men på söndagen tog han gruvlig revansch. 21-åringen motade 28 skott och höll säsongens första nolla när Köping hemmabesegrade storlaget Mariestad med knappa 1-0.

…juniorsuccé: Den 17-årige Örebro-junioren Isak Mantler fick hoppa in i Lindlöven-målet redan i sista perioden av onsdagens förlustmatch borta mot Grästorp, men stod sin första hela seniormatch under söndagen och gjorde det med bravur. Ynglingen släppte bara en puck förbi sig (i matchens slutskede dessutom) när hans lag bortabesegrade Surahammar med 3-1.

…äntligen: I den tionde omgången lyckades Åker/Strängnäs äntligen spräcka den försmädliga nollan i poängkolumnen. Det blev förvisso förlust efter sudden death hemma mot Grästorp med 2-3, men att laget tillslut lyckades bärga en poäng ger garanterat råg i ryggen att ta med sig inför fortsättningen av serien.

…äntligen 2: Carl-Johan Svensson och Carl Holmberg värvades till Grästorp inför den här säsongen för att vara två av de ledande spelarna. I bortasegern mot Åker/Strängnäs lyckades de både äntligen hitta nätet den här säsongen. Svensson rent av två gånger. Det dröjde tio omgångar, men nu kanske det släpper ordentligt?

…comeback: Som en blixt från klar himmel var han plötsligt tillbaka på Hockeyettan-isen. Den rutinerade försvararen Henrik Tång, som gjort framträdande insatser i Vita Hästen, Vimmerby och Skövde, lade av med hockeyn efter säsongen 14/15 men gjorde i den gångna veckan comeback. Den här gången med Forshagas logotyp på bröstet. Forshaga som dessutom plockade in forwarden Benjamin Trust från seriekonkurrenten Köping.

…himmel och helvete: Först drabbades Skövde av ett dråpslag när lagets tilltänkte förstekeeper Andreas Ollikainen tvingades hoppa av sitt uppdrag på grund av privata skäl. Ett riktigt tungt tapp för skaraborgarna. Men redan dagen därpå kunde man jubla över en riktigt tung förstärkning när rutinerade centern Thomas Wallgren valde att skriva på för klubben.

…segersvit: Alla befintliga sviter av längre karaktär i västserien bröts i onsdagsomgången, men en ny har påbörjats. När Grästorp sudden-besegrade Åker/Strängnäs med 3-2 under söndagen var det lagets tredje raka viktoria och med det är man för tillfället bäst i västserien.

 

//Mikael Mjörnberg

Blogg: Man blir bara enormt glad

Det är få saker i livet som gör mig så glad som när unga idrottsutövare kommer upp till ”the big league” och gör skillnad.

Igår (lördag) tog Tranås emot Vimmerby hemma i Stiga Arena i en fartfylld, spännande och svängig historia som gick till straffläggning. Väl där var det lika på ett när även straffarna gick till förlängning. Tranås tränare Charles Franzén valde då att slänga in 17-årige Edvin Karlsson som gjorde sin andra seniormatch, men som omnämns med respekt i Tranåskretsar som en kille att ”hålla extra koll på”.

Det började inte bra för Karlsson, som tappade pucken på sin väg fram mot Viktor Kokman i Vimmerbys mål. Men han redde upp situationen och kunde kyligt lägga in den bakom Vimmerbykeepern och därmed spela hem två enormt viktiga poäng till Tranås i kampen om Allettan. Lyckodrag av tränaren Charles Franzén alltså och Karlsson jublade över sitt första seniormål som att han skulle kunna ta Tranås cirka 18000 invånare i sin famn.

 

Kolla gärna på Karlssons kyliga straffavgörande här

 

***

På tal om juniorer.

Hela 61 juniorer runt om i Hockeyettan har noterats i poängprotokollen hittills under säsongen. Riktigt kul måste jag säga och 16 av dessa har dessutom snittat en halv poäng, eller mer, per match. I topp i juniorernas poängbörs hittar vi Trojas förstecenter Alfred Andersson.

 

Bland målvakter hittar vi åtta stycken juniorer som fått speltid. Bäst bland dessa är Oliver Mårslätt i Sundsvall som höll nollan den enda matchen han hittills spelat. Alexander Johansson i Nybro är den som stått flest matcher av juniorermålvakterna i ligan, fem stycken.

 

Det var lite kort om alla härliga juniorer som färgar vår liga. Det lär komma mer om detta vad det lider.

 

//Henrik Skoglund

 

Studio Hockeyettan

I veckans avsnitt Studio Hockeyettan går vi igenom allt spännande som hänt under veckan. Vi blickar dessutom fram mot nästa måndag och tittarsuccén Veckans Match, som den här gången reser till Östersund! Niklas Holmgren guidar oss tillsammans med Lars Gunnar Jansson och Erica Carlsson. Häng med!

VECKANS MATCH

Hockeyettans nya succé Veckans Match reser vidare! På måndag är det återigen dags för en härlig Hockeyettanfest och en mycket spännande drabbning i Östersund Arena mellan hemmalaget Östersunds IK vs Piteå HC. Sändningen startar 18:45. Matchen ser du gratis här !

Livspusslet på linjen

Att hinna med allt man vill och all man ska göra kan vara svårt, särskillt för oss domare. De flesta jobbar heltid under hockeysäsongen eller studerar. Utöver detta så lägger man ned många timmar på dömningen samtidigt som man ska hinna med familjen och det övriga. Det här är mitt livspussel.

En grundläggande förutsättning är att ha en förstående och stöttande arbetsgivare samt kollegor som kan ställa upp. Jag jobbar som väktare och kör nästan alltid 12h pass, vilket innebär att jag börjar 06:00 och slutar 18:00. Detta är ibland väldigt jobbigt och ”stelt”, jag kan tex inte döma samma dag som jag jobbar då jag rent praktiskt inte hinner. Men om man vänder på det så är jag ledig varje matchdag vilket gör att jag kan komma utvilad och fullt inställd på match. Under vintern jobbar jag  ca 90% så jag ska hinna med allt.

 

Som grundregel jobbar jag måndagar, tisdagar och torsdagar 06:00-18:00. Jag har ca 3 matcher i veckan. Onsdagar och söndagar dömer jag oftast i Hockeyettan medan jag kanske dömer J20superelit på lördagar eller SDHL som vi(Förbundsdomare kategori C) dömer. Dessa matcher tar för mig ca 6h i snitt. Jag bor väldigt centralt i landet med mycket lag i min närhet och förmodligen lägger andra domare ner mer tid på att resa till och från matcherna. Matchen tar ca 2h, vi samlas 1,5h innan match och efter matchen tar det drygt 0,5h att byta om och gå igenom matchen. Sedan är snittrestiden runt 1h enkel vilket tot blir 6h. Ta detta gånger 3 matcher så är man uppe i 18h/vecka vilket är en halvtid bara det.

 

Personligen älskar jag att träna så jag försöker ta mig till gymmet 3 gånger i veckan, oftast blir det direkt efter jobbet.

·       Måndagar jobb 06-18 + gym

·       Tisdagar jobb 06-18 + gym

·       Onsdagar ledig – Match

·       Torsdagar jobb 06-18 + gym

·       Fredagar ledig – Återhämtning

·       Lördagar – Match

·       Söndagar – Match

Det blir ganska fullt upp när man lägger till alla vardagliga saker. Under säsongen sätter man vänner och familj lite på is. Alla domares vardag ser givetvis annorlunda ut, men alla lägger ner otroligt mycket värdefull tid. Varför? En anledning, den kan låta svårmotiverad, men vi älskar helt enkelt det vi gör!

// Joel Hammar LM Hockeyettan

De måste skriva helt ny historia

Det kokade i Kristianstad. Supportrarna höll låda. Nästan 27 000 personer tittade på seriefinalen via det urtjusiga initiativet ”Veckans Match” och hemmalaget red på en sju matcher lång segersvit in i drabbningen med Troja/Ljungby.

Då dödade Jonatan Nielsen och hans Ljungby-kompisar festen.

Eftersmaken till måndagens hockeyfest för Skånepågarna kan nog lämpligast beskrivas som snopen. Men kanske var 2-5 mot Troja/Ljungby och en knäpp på näsan mitt i den klang och jubel-föreställning som varit serieupptakten för KIK det bästa som kunde hända.

Jag vill inte smolka någon framgångsbägare, men det tål att tittas lite i bakspegeln och gör man det går det inte att konstatera annat än att det kanske är läge för Kristianstad att svalna lite.

I alla fall om det ska bli en säsong som fortsätter vara lika kul som den har börjat.

Det är nämligen ganska påtagligt om vi vänder blicken bakåt att årets stora favorit har förtvivlat svårt att vara bra över en hel säsong. De har faktiskt inte lyckats med det en enda gång under de fem senaste säsongerna.

Senast det skedde att Kristianstad var framgångsrika i serien så väl på hösten som på våren var säsongen 10/11. Sedan dess har det varit antingen eller.

Låt mig friska upp ert minne.

Säsongen 11/12: Skåningarna svarade för en succéartad grundserie där man vann 24 av 27 matcher och toppade serien i överlägsen stil. Men i Allettan var bensinen uppenbarligen fullkomligt slut och laget slutade näst sist utan att ens nosa på playoff-platser.

Säsongen 12/13: Laget gjorde en stark grundserie och placerade sig som trea. I Allettan tog det dock tvärstopp och Kristianstad slutade näst sist, långt från playoff-plats.

Säsongen 13/14: Kristianstad fick aldrig spelet att ramla på plats i grundserien och i ett väldokumenterat drama i slutomgången där laget tappade 4-0 till 4-3 hemma mot Nybro och släppte det sista målet med 24 sekunder kvar missade man Allettan på målskillnad med ett måls marginal. I fortsättningsserien fick man emellertid ordning på spelet, vann den och tog sig hela vägen till playoff 3 där Piteå blev alldeles för svåra.

Säsongen 14/15: Återigen vann laget grundserien i imponerande stil, men drabbades av svår prestationsångest i Allettan och klarade en femteplats med ett nödrop. Pressades sedan hårt av lillebror Helsingborg i playoff 1 innan Tingsryd blev för svåra i playoff 2.

Säsongen 15/16: Ifjol hade man ännu en gång svårt att få ut sin potential i grundserien och missade Allettan (5a), men vann fortsättningsserien och avancerade till playoff 3 där Södertälje blev för svåra.

Ni ser det tydliga mönstret.

Det har varit antingen eller.

Har Kristianstad gått som tåget på hösten har laget haft förtvivlat svårt att lyckas på våren och de gånger spelet hackat och trilskats i grundserien har gänget lyckats ta sig samman och gjort starka fortsättningsserier som i slutändan lett hela vägen till playoff 3.

Det är ett ganska lustigt facit och det är klart att det är något som spelarna i årets upplaga av KIK är väl medvetna om. Många har ju varit med ett bra tag.

I Kristianstad drömmer man om kvalserien, kanske rent av Hockeyallsvenskan. Men ska man lyckas med det får man nog se till att bara vara lite så där halvbra nu…eller skriva helt ny historia.

 

//Mikael Mjörnberg