Kategori: Nyheter från Hockeyettan

Mörrum Hockey tar femte raka segern i vårserien! Goiset toppar serien och har vunnit åtta av sina nio senaste matcher. På onsdag väntar Huddinge IK hemma i Jössarinken.

”Nu hoppas jag verkligen att det kommer lite folk till hallen, det har grabbarna förtjänat”, säger tränaren David Nilsson efter 5-2-segern borta mot Mjölby.

Mörrum tog tag i taktpinnen i första perioden och gick fram till 2-0 sedan två ovana målskyttar hittat rätt: Edwin Hansson och Leo Klavhed. Men i andra perioden hände något. Mjölby tog över allt mer och fick också in såväl 1-2, som 2-2 efter bara några sekunder i tredje perioden.

”Vi börjar göra grejer som vi inte gjort innan. Vi slarvar på linjerna och är inte tillräckligt ödmjuka i vårt spel. Vi försökte väcka killarna både i powerbreaket och i pausen. Det var viktigt att ”Hampes” 3-2 kom när det gjorde”.

Så sant. Just när ytterligare ett Mjölbymål hängde i luften, så tog #86 saken i egna händer, och ensam mot fem motståndare lyckades han få in pucken i mål. Emil Andersson, i backpar med vikarierande lagkaptenen Karl Persman, spelade åter stabilt och fixade en utvisning. Rasmus Leijonhielm utnyttjade powerplayet till 2-4. Amadeus Liljegren-Rungegård satte 2-5 i tom kasse ur nästan ingen vinkel alls.

Elliot Stahmann tvingades lämna återbud i sent skede, vilket innebar att Mörrum kom till spel med endast elva forwards och sex backar.

» Mörrum Hockeys nästa hemmamatch spelas på onsdag 19.00, då Huddinge IK kommer på besök till Jössarinken. Biljetter kan köpas HÄR.

Highlights: Mjölby HC – Mörrums GoIS IK

Mjölby HC-Mörrum Hockey 2-5 (0-2, 1-0, 1-3)
Mjölby: David Lindholm, Andreas Nelly. Mörrum: Edwin Hansson, Leo Klavhed, Hampus Johannesson, Rasmus Leijionhielm, Amadeus Liljegren-Rungegård. Skotten: 29-26. Publik: 284.

Foto och video: Thea Andersson

Alec Rajalin-Scharp. Foto: Fodsportfoto (Instagram)

Sollentuna säkrade sin första trepoängare i Allettan genom en imponerande 4–3-seger över Lindlöven på hemmaplan igår. Matchen, som spelades inför 127 åskådare på Sollentunavallen, bjöd på spänning och dramatik ända till slutet.

Sollentuna tog ledningen i första perioden med 2–0 efter mål av Elias Ek och Simon Boman. Boman, som med denna match tangerade Andreas Gällstedts klubbrekord på 222 spelade matcher, firade milstolpen genom att näta lagets andra mål.

I andra perioden kom Lindlöven tillbaka och kvitterade till 2–2 med två powerplay-mål. Sollentuna drog på sig flera utvisningar, vilket gav gästerna möjligheten att komma ikapp.

Tredje perioden blev en nagelbitare. Sollentuna återtog ledningen genom lagkapten Andreas Ekström, men Lindlöven kvitterade återigen, i ytterligare ett powerplay. Avgörandet kom med knappt fem minuter kvar då Jonathan Ahlzén satte 4–3, assisterad av Samuel Claesson och Marcus Ahlzén.

Trots segern noterade huvudtränaren Greg att laget behöver minska antalet onödiga utvisningar. Han betonade vikten av att hålla sig disciplinerade, särskilt mot starka motståndare, för att undvika att släppa in mål i numerärt underläge.

Mål och assist för Sollentuna:

Första perioden:

• 1-0 (07:52): Mål av Elias Ek, assisterad av Ture Edvardsson och Leo Hällvik i Powerplay.
• 2-0 (17:37): Mål av Simon Boman, assisterad av Erik Stenbacka.

Tredje perioden:

• 3-2 (44:24): Mål av Andreas Ekström, assisterad av Leo Hällvik och Ture Edvardsson.
• 4-3 (55:23): Mål av Jonathan Ahlzén, assisterad av Samuel Claesson och Marcus Ahlzén.

Målvakten Alec Rajalin-Scharp stod för en stark insats med 38 räddningar på 41 skott, vilket gav en räddningsprocent på 92,68%. Sollentuna sköt totalt 21 skott på mål, varav fyra resulterade i mål, vilket ger en effektivitet på 19,05%.

Segern innebär att Sollentuna nu går upp till en sjätteplats i tabellen i Allettan Norra, med 5 poäng på 6 matcher. Laget ser fram emot kommande matcher med förnyat självförtroende.

Veckans matcher:

Onsdag 15 januari Forshaga-Sollentuna – nedsläpp kl. 19:00

Lördag 18 januari Sollentuna-Piteå – nedsläpp kl. 17:00

Våra killar i Surahammars IF lyckades trots Jonas Eneroths storspel i målet inte få med sig några poäng ifrån bortamatchen mot Piteå på lördagseftermiddagen. Matchen slutade 2-1 till Piteå i en drabbning som bestod av små doser skönspel kryddat med mycket kamp.

Sura gjorde återigen en bra match utan att få med sig någon belöning för slitet. Matchen mot Piteå blev en svängig historia, ett ställningskrig mellan två jämnstarka lag som under 60 minuter mest kämpade och slet utan att få till den där riktiga skärpan.

Piteå kändes inledningsvis som det något starkare laget och det var till stor del Jonas Eneroth i målet som räddade oss kvar i matchen när det stormade som mest i Suras zon. Första perioden mållös men sett till spetsen i de chanser som skapades så var det fördel Piteå. Skotten i första vinner också hemmalaget med 11-5.

Andra perioden blev även den en oviss, jämn och svängig historia där första målet kom först efter 15 minuters spel när Oscar Bramberg hittade nätet bakom i övrigt utmärkte Eneroth. Vi gör trots underläget en bättre period och skapar mer och mer och vinner även skotten med 16-15. I tredje perioden gör Piteå turligt 2-0 ganska tidigt efter en situation där domaren lika gärna hade kunnat blåsa av spelet och givit Piteå en utvisning när en Suraspelare drogs ner i egen zon strax före målet. Men så skedde inte och uppförsbacken kändes efter 2-0 väldigt brant. Framför allt då matchbilden varit så jämn och vi saknat dom där glödheta målchanserna.

När Piteå med två minuter kvar av matchen fick en utvisning så drog vi Eneroth från målet och satsade på att spela 6 mot 4. Det gav utdelning tämligen direkt. För bara 30 sekunder in i powerplay så lyckas Marcus Lindström spräcka Piteås nolla och nu blev det spännande. Resten av matchen var vi mer eller mindre parkerade i Piteås zon och bombade på med allt vi hade i jakten på en kvittering. Tyvärr var inte hockeygudarna med oss idag och matchen slutade 2-1.

Snöpligt, trist, orättvist. Nja det här var en jämn match som hade kunnat sluta hur som helst. Men nu gjorde Piteå 2 mål och vi bara 1 och då blir det så här. Vi har inte riktigt nycklarna för att råda bot på den ineffektivitet som vi uppvisar i anfallszon. Det blir ofta lite omständligt och skotten kommer ofta från distans eller i sidled. Powerplayspelet ikväll var förutom vid målet i matchens slutskede inte något för historieböckerna. Svårt, ängsligt, lamt. Där behöver vi få lite mer sprutt och bättre fantasi och fart.

Men återigen gör våra krigare en på totalen fin laginsats där alla verkligen gör vad man kan för att hjälpa laget framåt. Vi sliter och kämpar men får väldigt lite ”pang för pengarna” så att säga. Förhoppningsvis får killarna en skön natts sömn och tanka lite energi som kan straffa Boden under söndagens match. Bäst i Sura var utan tvekan Jonas Eneroth som gång efter annan stod på huvudet och räddade oss. I övrigt måste också nämnas backarna Tore Lundström och Anton Hansson Myhrén. Båda har de senaste matcherna gått från klarhet till klarhet och visar både mod och lugn. Passningarna hittar rätt adress och slitet i båda riktningar kan ingen klaga på.

Vi saknar fortfarande lite energi hos en sån som Lukas Söderlund. En bra kille men hockeymässigt har det inte studsat rätt för Lukas så här långt. Det blir lite svårt och avigt och det patenterade Söderlundska skottet har inte riktigt kommit fram när vi behöver det som mest. Kan det bli en ändring redan till söndagens match? Vi hoppas det.

Piteå HC – Surahammars IF 2-1 (0-0, 1-0, 1-1)
Skott: 35-34
Utv: Piteå 4×2 min, Sura 4×2
Publik: 437

Text och foto: Mattias Forsberg

Obs! Detta är en kommenterande text. Åsikter, reflektioner och analyser är skribentens egna och behöver inte nödvändigtvis spegla föreningens.

Brödernas/Väsby tryckte ner gaspedalen i den sista perioden hemma mot Forshaga. Då gjorde laget fyra mål, vände underläge 2-3 till seger med 6-3 och tog därmed andra raka segern i Allettan.

– En relativt bra genomförd match, trots att vi som alltid behöver utveckla och förbättra en del i vårt spel, samt även på individnivå. Vi kom ut bra och första tio minuterna borde genererat i ett mål men efter ett boxplay i nionde matchminuten så dippade vårt spel en hel del. Andra perioden gör vi återigen ett bra jobb och tar oss upp till en 2-1 ledning. Men då kommer vår absolut sämsta sekvens i matchen med 3-4 dåliga byten och vi blir straffade med två baklänges mål. Inför tredje ville vi brösta upp oss och det gjorde vi verkligen. 17-4 i skott, tre spelmål samt den sista i tom kasse. Känslan är att vi borde nog gjort ännu fler mål. Men vackert så, en skön seger och nu blickar vi framåt mot tre viktiga matcher nästa vecka, avsluter tränare André Smulter.

Trots en frisk inledning av Brödernas/Väsby och där Nicklas Nousiainen kunde ha blivit målskytt redan i den första minuten, blev det sammanfattande intrycket efter den första perioden inte speciellt bra. Åtminstone om man beskriver insatsen med hemmaögon sett.

Nousiainen missade att lyfta in en backhand i det goda läget som uppstod enligt ovan, men det skulle visa sig bli  ett av få skapade lägen från hemmalaget. Visserligen fortsatte laget att ha en hel del puck men gästerna från Värmland var duktiga på att få ner farten på hemmalaget och stängde därtill uppspelen på ett effektivt sätt.

Från att mest ha spelat försvarsspel under den första halvan så lyfte sig Forshaga under den andra halvan och fick till slut även in ledningspucken i matchen. Ett backskott tog då hela vägen in bakom en väldigt skymd Victor Olsson som aldrig hann se pucken förrän den var uppborrad i nätet på hans högra sida.

Mittakten blev en bättre utförd sådan av hemmalaget även fast laget fortsatte blanda högt med lågt. Laget gjorde en bra inledning samt avslutning men tappade däremellan spelet helt.

I den goda inledningen så kvitterade laget till 1-1 efter spel i numerärt överläge. Ett förvisso ganska krystat överläge men där till slut ändå Henrik Rommel fick dubbla skottmöjligheter. Det första täcktes av backen men i det andra försöket gick det bättre. Det blev ett hårt avslut som tog vägen via det bortre krysset bakom en chanslös målvakt i Forshaga.

Sedan stod Carl Wassenius för ett härligt artisteri när han med klubban mellan benen vispade upp hemmalaget till ledningen. Ett riktigt drömmål vilket gav förhoppningar om mer från Brödernas/Väsby.

Men istället tvärvände matchbilden därefter och det totalt. Noggrannheten i spelet, i passningarna samt markeringsarbetet försvann helt från Brödernas/Väsbys sida. Forshaga kunde då på mindre än två minuter vrida tillbaka matchen till sin fördel via två inskickade mål.

Väldigt svagt spelat av hemmalaget som dock glädjande nog kom upp bättre i spelet under periodens sista fem minuter. Då spelade  sig laget fram till betydligt fler lägen och där det endast var det lilla sista i avslutningarna som saknades.

Det spelet och mycket mer där till tog laget med sig in till den sista perioden. Desperationen, noggrannheten samt viljan var där som från natt och dag mot tidigare i matchen. Det var inte frågan om utan istället när laget skulle kvittera Forshagas ledning i matchen.

Svaret kom i den tredje minuten då Filip Rydström visade stor vilja och tryckte in lagets tredje mål via en retur. Då hade ändå Jeremias Lindewall strax där innan även missat ett friläge.

Men gode Jeremias skulle få sin revansch på målvakten, och det vid hela två tillfällen. Tre minuter senare tog han nämligen upp laget till den ledning som man sedermera aldrig släppte. Han avslutade ett längre anfall genom att styra in en härlig skottpassning av Gustav Berglund.

Precis efter matchens sista powerbreak kom avgörandet i matchen. Filip Rydström vann fram pucken efter offensiv tekning och strax därefter fullkomligen vräkte Jeremias Lindewall in lagets femte mål. Skottet var hårt och precist och tog vägen via innerribban och in i nätmaskorna.

Matchen var i princip vunnen även fast hemmalaget fick ta fram de ordentliga kämpatakterna mot slutet av matchen. Då drog man nämligen på sig en sen utvisning och då Forshaga passade på att plocka ut sin målvakt, för att spela sex mot fyra.

Trycket blev stundtals hårt från gästernas sida men uppoffrande försvarsspel samt några viktiga räddningar av Victor Olsson gav aldrig Forshaga en sista livlina. Istället avslutades matchen med att krigaren Calle Åsell minuten före slutsignalen skickade in lagets sjätte mål i en tom kasse och till slut gav laget en rätt så odiskutabel seger.

Sammanfattningsvis så går det inte att bortse från betydelsen över att Brödernas/Väsby i den sista perioden tog sig samman så bra att laget formligen kunde köra över Forshaga och säkra segern. Där hittade laget en helt annan nivå i spelet som man under de två första perioderna endast stundtals lyckades åstadkomma. Men bättre sent än aldrig och det är bara att hoppas att den energin mer frekvent kan uppvisas framledes.

Grisligan

Filip Rydström var väl den spelare som utmärkte sig bäst sett över hela matchen. Han var helt enkelt inblandad i det mesta och låg även bakom vändning via eget mål och därtill viktig vunnen tekning till det målet som gav det matchvinnande 5-3 målet. Som den extra grädden på moset så fick han även målgivande passning vid lagets första mål i matchen och han får av mig tre grisar för insatsen.

Två grisar ges till Jeremias Lindewall vars sista period verkligen var något särdeles extra. Där gick det mesta rätt för gode Jeremias som hade ett ord med i de tre raka målen som tog laget från 2-3 till 5-3.

Sista grisen tilldelas stabila backen Oscar Lundin som höll tätt, spelade rejält och som därtill gick ifrån matchen med +3 i plus-minus protokollet.

Vid pennan

Krister Holmgren

Foto: Louise Helenius