Snacka om järnfysik!

I gårdagens match mot Kalmar så var det fyra stycken som förtjänar att lyftas fram lite extra. Fyra spelare som kanske inte hade den största rollen i laget, men ändå stod för en bedrift utöver det vanliga. För Carl-Johan Gustavsson, Simon Niska, William Sundberg och Alex Fält spelade inte bara match med a-laget igår (läs i förrgår), de hade dessutom stora roller i det J20 lag som bara någon dryg timme innan pucken släpptes i a-lagsmatchen mellan Bois och Kalmar, vann seriefinalen mot Helsingborg med 5-4 i sudden. Det är inte så konstigt att Carl-Johan Gustavsson inleder med att berätta att han knappt lämnat soffan dagen efter matchen, helt utpumpad efter 120 minuter hockey på bara några timmar. 

Hur känns det så här dagen efter (läs två dagar efter) inte bara en, utan TVÅ matcher?

Jag är både trött och glad, det blev ju två vinster. Men det känns! Först en match med J20 där jag fick spela mycket och sedan fick jag spela mycket med a-laget med, så det var mycket istid…

Jag märkte det inte ens i tredje perioden att du var så trött som du borde ha varit!

Ja benen och flåset kändes ändå ok, jag trodde jag skulle bli tröttare, men kroppen orkade ändå till slut.

Men du måste ha varit bra mör i slutet!

Ja efter matchen, i omklädningsrummet, så var man riktigt trött kände man, jag tog verkligen ut de sista krafterna!

Har du varit med om något liknande tidigare att spela så tätt?

Ja man har ju varit med i cuper tidigare, men då var det kortare matcher och lägre tempo, men lite liknande var det ju.

Om vi börjar med att snacka J20, där vann ni med 5-4 efter sudden, och du fick avgöra!

I första är vi betydligt bättre, vi åker mycket skridskor och det kuggar i bra. Vi var även bättre i andra, så vi hade en bra känsla inför tredje, men så händer något sista 5, vi slutar åka skridskor och gör många individuella misstag så står det 4-4. Men skönt vi fick extrapoängen i alla fall.

Du gjorde två mål och ett assist!

Ja det var skönt att få sätta dit någon puck.

J20 ligger nu tvåa i sin serie, vad är det som gäller för avancemang?

Ettan går rakt upp till J20 elit, tvåan och trean hamnar i ett kval mot lagen som kom sist i J20 elit, just nu Vita hästen och Kungälv, så de två lagen kvalar man mot.

Hur många matcher är det kvar?

Jag tror det är sex matcher kvar, så det finns fortfarande mycket poäng att spela om.

Jag har sett er flera matcher och tycker ni ärligt talat varit rätt överlägsna. Är ni bästa laget i serien?

Det låter kanske kaxigt, men jag tycker vi ska vara det bästa laget, vi borde vinna serien. Men det är inte bara att ställa ut skridskorna, och det har varit några matcher där vi trott vi ska vinna ändå och då förlorar man för det är inte dåliga lag vi möter.

Jag har som sagt var sett er en del och jag är imponerad av både bredden och spetsen i laget. Det finns absolut fler spännande spelare än ni som fått chansen i a-laget!

Ja verkligen! Det är en kedja med Gilbert Persson, Carl Rosén och Isak Harrysson som är riktigt bra varje match och spelar fin hockey. De kämpar och sliter och lägger fina pass och gör också mycket mål.

Så det finns ännu mer att plocka upp om det behövs?!

Ja det är spelare som klarat av att hänga med i tempot med a-laget med.

Hur ser du på det där med att spela både J20 och a-lag?

Det är kul, jag är fortfarande junior så det var kul att få ett a-lagskontrakt ändå. Sedan känner jag ett ansvar med, då jag var med och spelade ner J20. Man älskar Bois och vill ta upp dom med, så man gjort sitt när man inte kan spela där mer. Sedan är det roligast att spela a-laget, speciellt allettan är det riktigt rolig att spela.

Varför är det roligare?

Innan var målet allettan och nu ska vi ta oss till nästa mål, vi har kommit en bra bit på vägen att nå långt. Det är roliga matcher och mycket folk med bra inramning och bra fart.

Hur tycker du det funkat för dig i a-laget?

Jag började lite hackigt i grundserien, jag fick hoppa in i lite olika kedjor och som extraspelare, men i allettan har jag hittat min roll mer, jag har fått spela mycket med ”Adde” (Andreas Axelsson) och (Herman) Lundin. Vi har slitit och gjort det bra tycker jag, vi spelar med mycket fart och smäller på och tar pucken till mål.

Du hävdar dig väldigt väl fysiskt, det är det sällan juniorer lyckas med så bra som du…

Ja jag tycker det är roligt. Det är lite min spelstil att komma med fart och istället för att svänga undan så smäller man på, då skvätter backen puckar nästa gång. Då jag inte är en spelare som åker runt och smäller in tre kassar, så får jag bidra med fysiskt spel istället och bidra med det jag kan.

Hur svårt är det att växla mellan rollerna, i J20 ska du vara en producerande spelare medan du i a-laget mer har en brunkarroll?

Det är ofta svårt. I J20 får jag väldigt mycket speltid i powerplay och under matcherna, nästan varannat byte ibland. Där är det stor skillnad mot a-laget, där spelar vi med fyra kedjor, spelar man bra får man spela mycket. Så det är skillnad mot speltid helt klart.

Igår fick du väldigt mycket istid också med a-laget, blir det ett extra adrenalinpåslag då när man känner att man får mycket förtroende?

Ja det blir det allt, man tog de sista krafterna. Men det var en härlig stämning på matchen och det känns verkligen som att vi har något på gång. Vi har en ny spelidé med mycket fart, det passar mig, man kör istället för att backa hem, så jag tog de sista krafterna och bara körde.

Du har också fått testa att spelat center några matcher, hur var det?

Det är kul att testa nytt, jag spelade det i u14 och u15, det är lite annorlunda mot ytterforward, som ytter är det mer fart och fläkt. Men det har funkat bra tycker jag.  Någon match spelade jag med ”Gurra” (Gustav Lindberg)  och (Ludwig) Wistén, då handlar det mest om att ligga rätt, de är så skickliga.

Du är kanske inte den som får mest speltid i laget normalt, är det jobbigt att köpa att man inte får spela lika mycket som vissa andra?

Man ska vara ödmjuk till rollen du har, alla är viktiga i ett lag, oavsett om man får spela 5 minuter eller 20, man får göra sitt yttersta när man spelar. Jag köper min roll och sitter inte och surar, blir jag bänkad så unnar jag de som får spela speltiden och försöker peppa dom så gott jag kan.

Det skiljer en hel del i lagets prestation nu i allettan, speciellt på slutet, mot den i grundserien. Vad beror det på tror du?

Vi har kommit ihop starkare som lag är det viktigaste tror jag. Sedan spelar vi lite annorlunda, vi sätter hård press, vi har ett skridskostarkt lag och jag tror att motståndarna tycker vi är rätt jobbiga att möta när vi kör som dårar.

Du får utveckla det där med att komma ihop starkare som lag, vad menar du med det?

Man känner de senaste matcherna att alla verkligen gör allt för varandra. Allettan var en nystart efter en halvdålig höst, nu tar vi nya tag och har gått in med en bra känsla där alla gör allt. Så jag har en bra känsla inför det som komma skall.

Ni har visat upp en verkligen hög högstanivå som ni visat upp de två senaste matcherna, men också en låg lägstanivå som mot Troja. Vad har du för förklaring till det?

Det har jag inget bra svar på, men det är något vi jobbat med. Vi hade ett möte efter Trojamatchen, där vi sa att alla måste kolla sig i spegeln, det var storpublik och vi spelade så illa, det var ju pinsamt! Sedan kommer det att komma såna matcher, men vi förlorade nyss mot Nybro med 8-2 också så vi måste slipa på och höja lägstanivån.

Jag vet inte om det är så, men jag tycker mig se att efter storförlusten mot Troja så har ni lyft er en nivå till, att förlusten inneburit att ni verkligen vill visa att ni är ett bra lag och att det gjort att ni nu spelar än bättre.

Så är det helt klart. Sedan den här serien är det grymt bra lag i, det går inte ställa ut en skridsko och tro man vinner, då går det fort. Det funkar inte att sitta i utvisningsbåset, det är för skickliga spelare som kommer utnyttja det till slut. Men de senaste två matcherna har vi kommit upp i allting, disciplin och allt, så vi är på gång.

Till sist: Nu är jag nyfiken på hur långt bär det här bär?

Jag tycker vi ska ta match det för match och placera oss så högt upp i allettan som möjligt. Men jag har en bra känsla och vi kan ta oss långt. Det är många som inte ens trott vi ska lösa allettan, och då vore det en skön revansch att visa att vi kan en kvalserie. Vi ska göra allt för att ta oss till allsvenskan!

Av Krister Holm

Foto Anna Engström (nr 88 är C-J)