Supersöndag: 25 dagar av hyllningar till ”Päran” – här är hela listan!

Idag i derbyt mot Tingsryds AIF kommer Per-Anders Gustavssons tröja att hissas i Jössarinken och #25 pensioneras för evigt. Kom till hallen och hjälp oss att göra detta till en dag som ”Päran” aldrig glömmer. Biljetter köper ni HÄR.

De senaste 25 dagarna har en lång rad hockeyprofil hyllat Goisets tuffaste spelare genom tiderna:

25. Daniel Hållström (Svensson), lagkamrat:
”Jag kom till Mörrum säsongen 96/97. En förening som jag blev trogen i 9 nio säsonger. Under dessa år är det många spelare som passerat i glömska. En som däremot aldrig kommer att göra det är Per-Anders ”Päran” Gustavsson. En krigare av rang med ett fruktat slagskott. En stolt Goisare som alltid gav allt för sitt Mörrums GoIS. Du var en klassisk hardcore-spelare som hade ett pannben av stål. Älskad av hemmalaget, hatad av motståndarna”.

”Min andra säsong i Mörrum, hade man inte vunnit mot Tingsryd på väldigt länge. Då fick Roffe Nilsson den briljanta idén att vi skulle vinna första tekningen och därefter lägga till icing. För att sedan byta. Vi hade nämligen släppt in mål i första bytet vid de senaste mötena. Första nedsläpp var här. Vi vann tekningen och om jag inte minns fel fick Päran äran att lägga till icing. Byte och ny femma in. Pilut klockren tekningsvinst. Upp till backen, slagskott, mål. Efter första perioden låg vi under på bortaplan med 8-0. Jag hatar fortfarande ”Knallen i Dackehallen”.

”Om vi tittar på Pärans försäsongsträning, så var den i alla för mig obefintlig. Helt galet att han klarade av att hänga med när issäsongen kom. Men när matcherna skulle spelas så var det ändå Päran som med sitt hjärta för Goiset, med sitt fruktade slagskott och sitt enorma pannben alltid gick i bräschen. Han var en lagspelare, han hade hjärta och passion för sporten. Denna typ av spelare har tyvärr försvunnit från sporten i dagens hockeylandskap”.

”Till dig Päran vill jag bara säga, tack för allt du gav. Njut av din dag. En mer välförtjänt tröjhissning finns inte.

24. Andreas Ernebrand, lagkamrat:
När jag kom upp som junis och fick träna var i skarven innan Päran slutade, så mina starkaste minnen är ju som liten parvel där man sprang runt i hallen på A-lagsmatcherna. Hans tävlingsögon var något speciellt och man såg att det verkligen brann i honom. Det påverkade mig och min egen passion. Vi var ett gäng i laget som tyckte det var häftigt att kolla när Päran förberedde sina klubbor. Innan matchen på Jössa värmde han sin klubba med värmepistol och gjorde sin ”Päranböj” genom att sätta ner den i mellanrummet vid båsdörren. Han såg över den olagliga vinkeln och fortsatte göra i ordning klubborna. Underbart minne som grabb till en av våra stora legender!”

23. Mats Bergqvist, lagkamrat:
”Päran gav allt i matcherna för Goiset. Minns speciellt en gång när han täckte ett skott i Ängelholm. Blev någon vecka på lasarettet i Skåne med en pung stor som en handboll… Han hade ett oerhört stort Goishjärta. Trots många anbud från några SHL-klubbar (mest från Frölunda) så blev han Goiset trogen i 17 säsonger!”

22. Mikael Norman, lagkamrat:
”Päran kunde ha blivit en riktigt bra hockeyspelare, men tyvärr var han lite känslig mot smärta och dessutom gick han sällan på hundra procent, det var mer lite på halvfart….

”Skämt åsido. Jag har nog aldrig spelat med någon liknande som alltid gav 110 procent, han visste dessutom inte var smärta var, han bara bet ihop och körde i alla lägen. Stort grattis, Päran!”

21. Jens Svensson, lagkamrat:
”Även om jag inte hann spela så många matcher med Päran, så hann jag både höra en och annan historia om vad han varit med om och förstå vilken fantastisk lagspelare han var. Han tvekade aldrig att offra sig för laget och gjorde alltid allt för att Mörrums skulle vinna. Det var en riktig krigare, med stort hjärta för klubben. En självklar hjälte som nu får sin välförtjänta plats bland de odödliga i taket på Jössa!”

20. Rikard Nylin, lagkamrat:
”När jag tänker tillbaka på Päran så tänker jag på en go grabb med stort hjärta för ishockey och laget före allt! Han var en lysande hockeyspelare med bra sinne för att göra mål eftersom han hade ett kanonbra skott! Han var en mycket tuff spelare och det är något man fortfarande pratar om när man träffar spelare och supportrar från andra städer och byar”.

”Han har betytt mycket för mig personligen då han var stenhård på isen men väldigt snäll i omklädningsrummet, och alltid välkomnande till sitt hem. Det finns naturligtvis många anekdoter runt Päran men det får stanna mellan oss som var med i staben runt laget… Det är verkligen rätt tröja som ska till taket, kaa!”

19. Marcus Eskilsson, supporter, skrev en egen sång till ”Päran”.

Spotify
Facebook

18. Håkan Ahlin (Olsson), lagkamrat:
”Päran var en helt underbar lagkamrat, alltid glad. Som spelare var han en som visade vägen. Han hade ett grymt skott och var offervillig. Ja, en riktig klippa helt enkelt!”

17. Hans Gunnarsson, lagkamrat:
”Jag var alltid glad att Päran spelade i vårt lag, han var inte så omtyckt av motståndarna. Han spelade oftast ganska fult. Päran hade ett fantastiskt slagskott, som man inte ville få på fotknölen…”

16. Rickard Stahmann, lagkamrat:
”Päran var en riktig idol för oss yngre. När jag själv flyttades upp till A-laget som 17-åring så var jag inte bara imponerad av hans uppoffrande spel och det enorma hjärtat han hade för klubbmärket. Det jag kanske minns allra mest var hans enorma hook på klubban. På den tiden värmde vi klubborna med värmepistol och böjde bladen lite extra – men det fanns verkligen ingen, och kommer nog aldrig att finnas någon, som böjde bladet som Päran. Han måste nog ha haft den största hooken som någonsin spelats med i svensk hockey!”

15. Johan Eriksson, lagkamrat:
”Jag hade förmånen att spela i samma femma som Päran i flera säsonger, och vi var ofta rätt vassa i powerplay, mycket tack vare Pärans fruktade skott. Min uppgift var att stå framför mål och skymma målvakten, vilket ibland kunde vara skrämmande. Men med Päran var det lugnt, det var bara att ducka, för nio av tio skott satte han precis under ribban. Han var känd för division 1 södras största hook på klubban, den fick alltid gömmas för domaren…”!

14. Roger Jönsson, lagkamrat:

”Så välförtjänt att Pärans tröja ska hissas i Jössarinken! En back som gav allt och lite till, och som verkligen spelade för klubbmärket på bröstet. Per-Anders agerade enormt uppoffrande och var en jäkel på att täcka skott, men han hade också ett fantastiskt bra skott med sin egentillverkade böj på klubban som användes flitigt i vårt powerplay. Jag minns när vår tjeckiska lagkamrat Vladimir Kolek åkte fram till mig och sa innan ett powerplay ”pass me one time and I pass you back then you pass Päran and I get a second assist”.

”Tror motståndarna även fick ett par rapp över handlederna med den klubban…”

”Päran var också en av dem som verkligen tog emot oss nya yngre grabbar på ett fantastiskt fint sätt i Mörrum. Jag är stolt och glad över att ha fått vara din lagkamrat. Stort grattis, Päran!”

13. Fredrik Gummesson, lagkamrat:
”För mig är Per-Anders Gustavsson inte bara en av de största spelarna i Mörrums historia, utan också en av de personer som format många av oss yngre spelare. Han behandlade alla lika, oavsett ålder eller roll i laget. Som ung spelare kände man sig sedd, men man visste också att det ställdes krav. Från att ena sekunden täcka ett stenhårt skott till att några sekunder senare sätta ett slagskott i krysset visade Per-Anders vilken komplett hockeyspelare han var. Han spelade alltid hårt, kompromissade aldrig och ledde genom sitt eget agerande”.

”Han lärde oss yngre spelare att kämpa vidare när det gjorde ont, att höja vår smärtgräns och att alltid sätta laget före jaget. Men han lärde oss också hockeyns små detaljer. Många av oss minns fortfarande när använde ”virknålen” och andra knep som gjorde oss lite smartare och bättre på isen.”

”Att hans tröja nu hissas i taket är en välförtjänt hyllning till en spelare, lagkamrat och förebild som betytt mycket för klubben. Stort grattis, Per-Anders, och tack för allt du har gjort för Mörrums GoIS IK.”

12. Tommy Fors, lagkamrat:
”Päran är en legend inom Mörrum Hockey, enligt mig. Det finns otaliga historier och myter kring honom, men jag tar det hockeymässiga. Stort hockeyhjärta, spelade alltid för laget, uppoffrande och ibland hänsynslöst. Bra på grillorna, bra spelsinne och ett fruktat skott som inte alltid träffade mål. Päran spelade tufft och även lite över gränsen ibland, så det blev några besök på andra sidan. Jag hade förmånen att spela med Päran ett antal säsonger och vi hade framförallt bra kemi i PP där han stänkte in många kassar. Jag hoppas han får en toppenkväll på Jössa den 22 november, det är han värd”.

11. Roger Klozz, lagkamrat:
”Jag har läst vad andra har sagt om Päran, och det är precis detta som är hans signum. Hans sätt att offra sig, hans sätt att täcka skott, hans sätt att skjuta. Just skottet var fruktat långt utanför Jössa. Päran var också tuff och drog kanske på sig en och annan utvisning för mycket. Det var ingen spelare man ville möta, man var glad att man spelade i samma lag!”

10. Michael Thoresten, lagkamrat:
”Päran var en spelare som alltid gav hundra procent. Han vek aldrig ner sig och kunde verkligen spela tufft när det behövdes. En sak man tänkte på som forward var att aldrig åka framför mål när Päran skulle skjuta, man visste aldrig var pucken skulle hamna. Det var en fantastisk härlig person att ha med i laget”.

9. David Nilsson, lagkamrat:
”Det finns mycket att säga om Päran, men det räcker egentligen med tre ord: hjärta, passion och vilja, han stod för allt det!”

7. Patrik Eriksson, lagkamrat:
”Det var 96/97 med Roffe Nilsson som tränare. Efter flera raka förluster mot Tingsryd och ofta baklängesmål direkt efter nedsläpp så var Roffe tydlig med att idag jävlar ska vi hålla tätt efter tekning. Matchen börjar: Vlasov vinner tekning bak till Päran, han drar ett skott från egen blå mot mål men missar så det blir icing. Pilut vinner tekningen bak till backen som skottfintar så en Mörrumsspelare går bort sig och pang: 1-0 till Tingsryd efter 15 sekunder. I båset hör man Päran:

”De gjorde inte mål direkt på första tekning i alla fall”.

6. Morgan Claesson, domare:
”I dagens hockey hade 25:an suttit ännu oftare i utvisningsbåset än han gjorde på den tiden. Men då mer för vad som kom ut ur hans mun än för förseelser på isen. En karaktär och kämpe för Mörrum var han allt! Jag dömde honom bara när jag var linjedomare, och då får/fick man ju höra mer än en huvuddomare. Du vet, spelarna är ju smarta, de fjäskar för huvuddomaren, men gör inte riktigt det samma mot linjedomarna…”

5. Joakim Svanhall, lagkamrat:
”Päran Kaa, som vi säger i Goiset, är en genuin Mörrumsbo som med sitt spel visade enormt hjärta. Han är verkligen välkommen upp i taket, det är han mer än väl värd! Jag är grymt tacksam för att jag fick spela ihop med honom (kanske inte alltid framför mål i powerplay…)

”Päran, du var den typ av spelare som alla ville ha i sitt lag. Du hade ett stort hjärta och offrade dig själv i alla lägen och stod upp för laget till hundra procent. Hoppas du får en fantastisk trevlig kväll när tröjan hissas!”

4. Tommy Grahn, lagkamrat:
”Päran” var en riktig krigare. Han kom in i laget som junior, trots sin begränsade storlek var han stark i närkamper och hade ett riktigt bra skott. Vet att han hade anbud från Frölunda och kommer ihåg att jag sa till Päran att han var dum om han inte tog det, men han blev Goiset trogen, en eloge för det. Vi umgicks otroligt mycket privat, och var bland annat iväg och fiskade mycket. En riktig vän”.

3. Johan Burman, lagkamrat:
”Päran kom upp som junior efter jag kom till Goiset i början på 80-talet, och tog plats nästan direkt i A-laget, med all rätt. Päran var fullständigt orädd bland de mer etablerade spelarna och med sin kampvilja skickade han signaler till oss alla hur man ger allt och ställer upp för sitt lag. Det spelade ingen roll om han fick rejäla smällar, han var ändå snabbt uppe på benen utan gnäll och med ett leende. Han hade dessutom skills med bra skridskoåkning och ett fruktat skott. Päran kunde ha gått hur långt som helst i sin hockeykarriär men stannade som alla vet i Goiset karriären ut”.

2. Hans Abrahamsson, lagkamrat:
”Pappa till många, både hemma och i omklädningsrummet, är det första jag tänker på när det gäller Päran. På isen en väldigt komplett back: tuff, bra spelsinne och ett tungt skott. Lika vass vid kortbordet längst bak i bussen, tyvärr. Han lurade nog av mig mer pengar där än vad han fick via alla barnbidragen…”

1.Thord Johansson, lagkamrat:
”Päran är väl mest känd som hård, oöm och inte direkt snäll mot sin kropp. Men det jag vill lyfta fram är hans spel i powerplay där han var lite av en föregångare till dagens backar. Han visste hur man hanterar blålinjen med ett magisk slagskott. Där avgjorde vi många matcher”.

Bertil ”Bebben” Lindberg:
”Päran var en kämpe som täckte skott och var älskad att ha i Goiset. Han offrade sin kropp hänsynslöst för klubben. Det finns inte ett sjukhus söder om Leksand som jag och Päran inte har besökt. Han var inte heller kul att möta för bortalagen på Jössa. En gång skulle jag åka med i Trojas spelarbuss från hallen till Hotell Walhalla, och när vi passerade Pärans hus hörde jag hur några Trojaspelare mumlade: Där inne bor den jäveln…”