Kategori: Nyheter från Hockeyettan

Om man ska gå efter favoritklubb i fotboll så har KIF gjort ett kap.

Emil Pettersson håller ju på Chelsea.

Möt nyförvärvet som än i dag minns en ”pinsam” miss mot KIF i Lombia.

Han svarar hemma i lägenheten i gamla Kiruna centrum. Utanför fönstret ser han Folketshus-parkeringen, Ferrum och kvarteret Ortdrivaren.

Jämtlänningen bor mitt i rivningarnas väntrum.

En märklig känsla, förmodligen. Flytten hit var 178 mil lång. Det är så långt det är till Blekinge och Sölvesborg.

Men Östersundsgrabben gjorde ett stopp i hemstaden under sommaren. Då hade han ju kommit halvvägs.

Med andra ord var flytten smidig.

Du hade inget stort piano eller liknande som skulle upp från Sölvesborg?

– Haha, nej, det slapp jag.

Har du några udda hobbies?

– Udda vet jag inte. Men jag är väldigt sportintresserad. Jag ser allt. Formel ett, fotboll, amerikansk fotboll…

Det leder in oss på ett samtal om favoritlag. Emil Petterssons pappa är en inbiten Chelseasupporter. När sonen fyllde tio fick han följa med till Stamford Bridge. Han glömmer aldrig den 14 november 2010 i sydvästra London.

Trots att Chelsea säsongen innan hade vunnit dubbeln under fotbollsprofessorn Carlo Ancelotti, förlorade man just den här dagen.

0-3 – mot Sunderland.

Torsken skadade inte Emils Chelseabrinn. Han följer laget än i dag.

Nog om London, låt oss fokusera på Kiruna.

– Det är otroligt roligt att vara här. Jag har spelat här några gånger tidigare och alltid tyckt att staden har varit så fin på vintrarna. Det ska bli hur kul som helst det här, säger han.

När jag ber honom hitta några Kirunaminnen från karriären kommer två upp.

Det första är förlusten mot Kiruna AIF i play off-spelet i Lombiahallen. Den 85 mil långa resan tillbaka till Östersund och de väntande returmatcherna i bäst av tre var inte enkel.

Men ÖIK hämtade sig och slog ut AIF efter tre matcher.

Det andra minnet är ett KIF-minne.

Östersund gick mot segern i slutminuterna. KIF plockade målvakten och satsade allt på ett kort. Då kom Emil Pettersson loss med pucken och skrinnade mot det öppna målet.

En KIF-back (Emil vet inte vem) skrinnade tillbaka och fick agera målvakt.

I ett sånt läge ska det ju bara vara mål.

Men Emil missade. Eller rättare sagt: Den (för oss okände) KIF-backen målvaktsräddade med benskyddet.

– Jag fick höra talas om den där missen några gånger sen, skrattar 23-åringen.

Efter en handfull säsonger med Östersund i Hockeyettan valde Pettersson att gå ner ett pinnhål i seriesystemet.

Han ville få en viktigare roll. Han vill spela de där sista avgörande minuterna när matcherna stod och vägde och de viktiga målen skulle göras. Eller de avgörande skottäcken.

Så blev det också.

– Det blev två väldigt lärorika år. Jag fick spela mycket och det hände mycket runt laget med spelare och tränare som kom och gick. Saker som man inte kan förbereda sig på. Men det är nyttigt att ha varit med om det.

Hur var det att spela där?

– När jag flyttade ner visste jag inte så mycket om spelet i tvåan. Men jag blev positivt överraskad på kvaliteten i den serien.

Spelar du helst center eller vinge?

– Jag kan spela både och, det spelar ingen större roll. Jag har bytt emellan i alla år.

Hur beskriver du dig som spelare?

– Jag tycker om att hålla i pucken. Jag är noga med att inte bara slänga iväg den utan jag vill hitta en lösning på situationen. Jag försöker ligga steget före och hela tiden hjälpa mina lagkamrater.

Varför valde du Kiruna?

– Jag känner att jag vill hitta tillbaka till ettan igen. Jag ville också hitta ett lag som vill framåt och det vill Kiruna. När jag kom i kontakt med Thomas Jatko var det inget svårt val. Jag har bara hört positiva saker om Kiruna innan jag kom hit. Och när jag kom hit märkte jag hur allt känns proffsigt. Det är kul att vara här.

Efter att ha flyttat 178 mil är det dags för Emil Pettersson att skaffa sig roligare minnen från Lombia ishall.

Fotnot: Artikelns skribent är ett stort Chelseafan. Därav textens inledning.

Mattias Heikki

Imorgon är det dags för returmatch mot Skövde i Billingehov. Bois har sedan förlusten i första derbyt vunnit två starka segrar mot Troja, och Ronny Hellander ser gärna en tredje raka seger när man nu möter enda laget man förlorat mot under försäsongen. 

Det blev 6-4-seger i senaste matchen, borta mot Troja. Vad är din syn på matchen?

– Vi gör en väldigt bra förstaperiod, men tar mer stryk av den långa pausen (en timme, red anm) till den andra perioden för där var vi inte alls bra, vi åker för lite skridskor. Sedan studsar vi tillbaka i tredje och stänger ner dem, så det blev en skön seger.

Vad sa ni i periodpausen mellan andra och tredje?

– Vi sa det att ska vi spela som vi vill måste vi åka skridskor, annars blir vi väldigt sårbara och då kan motståndarna skölja över oss och vi får svårt att sortera. Men vi fick upp farten i tredje och kom mer rätt på det.

Ni gjorde hela sex mål framåt mot ett försvarsstarkt Troja. Vad gjorde att ni kunde göra så många mål?

– Vi är starka offensivt, vi har otroligt många spelskickliga spelare som är bra på snabba spelvändningar. Många finurliga, som Tellströms mål 1-2-mål när han fri passar bakåt till Wistén som får öppet mål. Det är såna mål man vill se som åskådare, men man njuter även som tränare. Man måste få bjuda på lite också. Så offensivt har det sett bra ut i alla matcher, men vi måste gnugga på defensiven, även om det blivit bättre och bättre, med undantag av andra i Ljungby senast då.

Vad felas i defensiven?

– Att vi bestämmer när vi ska gå i hård press eller spela tärning. Någon kör en grej och de andra en annan, det blir en blandning och det blir aldrig bra. När ettan går ut hårt, måste alla hänga på, står en och funderar så blir det rörigt i egen zon, Sånt måste vi lära oss, att sortera rätt och spela samma spel. Samtidigt så har vi bara spelat fyra träningsmatcher, så det är inte konstigare än så.

Finns det några spelare du vill lyfta fram?

– Egentligen inte, det var överlag en ok insats, att vinna över Troja borta är starkt, men det var kollektivet som vann matchen, och det är väl skitbra?!

Du provade att sätta samman Jesper Lindén, Ludwig Wistén och Oscar Tellström, hur tycker du det föll ut?

– Det är tre otroligt hockeyskickliga spelare. Till imorgon så kör vi nästan identiska liner, de ska få chansen en match till, men vi närmar oss seriepremiär. De spelade ihop i slutet av förra säsongen någon match, och de visade drivet och hur kvicka de är och obekväma med. Det är en toppkedja i ligan, så de ska få chansen en match till.

Nu väntar nytt derby, vad göra för att sticka håll på Skövdes defensiv som ni hade problem med i första derbyt?

– Kan vi få till omställningarna så är mycket vunnet. Jag tycker vi förlorat alldeles för mycket derbyn i år och förra året, men kan vi komma ut med farten sätta vår prägel på matchen så är mycket vunnet. Samtidigt, vi borde ha lett första matchen efter första perioden, men sedan blev vi kanske lite stressade i andra och skulle jaga ifatt direkt. Nu hamnade vi istället i en ännu större uppförsbacke, vi måste ha bättre tålamod i andra, Men kan vi komma ut som senast ska vi kunna leda och då är vi starka.

Var det något i Skövdes spel som gav dig en tankeställare?

– Inte i träningsmatcher. Troja är ett betydligt mer spelande lag, medan Skövde mer lyfter ut och dumpar och jagar. Så det blir lite olika matcher, men vi tänker inte anpassa oss, särskilt inte i en träningsmatch,  utan vi spelar vårt spel och det tror jag blir framgångsrikt.

Hur är statusen på de som saknades förra matchen, Hugo Pettersson, André Astley och Isac Ohlsson?

– Hugo har en tid den 21/9 hos läkaren och får han klartecken där så kan han börja träna. Men han behöver träna ifatt med så det tar ett tag innan han kan vara med och spela match igen även om han får tillåtelse att börja träna. För André är det ett antal veckor kvar, men han tränar oerhört hårt, kondition och styrka, men sedan handlar det om att bli bekväm med foten med, så vi ska inte stressa, men det är en bit kvar. Isac Ohlsson däremot är spelklar.

Så prognosen är kanske att vi får vänta på Hugo och André till slutet av allsvenskan?

– Ja det är väl målet, det vore kul att få in dem några matcher innan allettan så de kan komma in i laget och spelet till allettan drar igång. Hugo får vi som sagt var besked om nästa vecka och André ligger i och tränar stenhårt för att komma igång så tidigt det går.

Till sist: Får vi se några formationsändringar till imorgon?

– Enda på forwardssidan är att Niska kliver in istället för Alex Fält, backparen är identiska och Isac kommer stå.

Hur säker är du på seger imorgon?

– Jag vill alltid vinna matcher och det är på tiden att vinna nu så vi kvitterar i träningsmatcher.

Bois femmor imorgon:

Johan Frick – Tobias Aronsson
Jesper Lindén – Ludwig Wistén – Oscar Tellström

Simon Svensson – Andreas Thelander
Vicent Reimer- Johannes Jämsén – Joel Thulin

Manne Håkansson – Filip Stenlund
Anton Blomberg – Lukas Larsson – Carl-Johan Gustavsson

William Sundberg
Andreas Axelsson – Herman Lundin – Simon Niska
Alex Fält

Av Krister Holm

Träningsmatchandet går vidare och under onsdagskvällen är det dags för match nummer fyra och det innebär ett returmöte mot Wings. I Pinbackshallen ska Märstalaget försöka ta revansch på Brödernas/Väsby efter förlusten i Upplands Väsby med siffrorna 4-2.

Wings har sedan dess spelat två träningsmatcher. Först vände de underläge 1-4 till seger med 5-4 efter förlängning mot Sollentuna HC. Därefter nollade de Enköpings SK när de i fredags vann, en enligt rapporter tät match, med 2-0.

Matcher i Märsta brukar bli tuffa så det blir ett bra test för Brödernas/Väsby. Laget har tränat bra allt sedan matchen mot Enköping för drygt en vecka sedan och vi får se om man kan ta ytterligare några kliv i spelet sedan dess. En match som i stort var bra men där man i den sista perioden slappnade av lite för mycket och tillät upplänningarna att göra några för enkla mål.

Spelarmässigt har Brödernas/Väsby alla tillgängliga förutom Tobias Liljendahl som vilar från matchspel denna vecka på grund av en skada. Den ska dock vara av karaktären lindrig så han är nog förhoppningsvis i spel inom kort igen.

Vid pennan

Krister Holmgren

Foto: Mathias Lindersson

Lagbygget har varit klart – förutom på en backplats.

Nu har Visby Roma sista pusselbiten på plats.

Tim Bothén, 23, lånas in från allsvenska Kalmar HC.

– Han kommer bli jättenyttig för oss, säger sportchefen André Lundholm.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM  * Coola listor * Höjdpunkter försäsongen

Visby Roma har haft en tuff försäsong och inledde matchspelet med tre fajter – och tre förluster – mot SHL-lag.

I helgen åkte de på en propp mot KRIF (0–5), men kom starkt tillbaka dagen efteråt och besegrade nya allsvenska laget Kalmar HC (se ett bildextra här) efter straffar.

Och nu kommer ännu mer glada nyheter.

De stärker upp defensiven med bara drygt två veckor kvar till premiären.

Backen Tim Bothén lånas in från just Kalmar,, där han hamnat en bit ned i hierakin.

– Det är en riktigt bra back, en tvåvägs. Han är inte världens största men stark och vältränad. Han är bra på blålinjen och i powerplay. Han var en av Kalmars bästa i slutspelet i fjol. Det känns jättebra, han kommer bli jättenyttig för oss, säger sportchefen André Lundholm till sajten Hela Gotland.

Tim Bothén, som gjort en bra bit över 200 seriematcher i ligan, värvades in till Kalmar från KRIF mitt under säsongen i fjol, gjorde en fin avslutning på 2023 och fick stort förtroende i slutspelet och kvalserien.

I Visby Roma återförenas Bothén – som har Halmstad som moderklubb – nu med Melker Iversen, ny forward från just Hammers.

Låneavtalet är skrivet ”till vidare”.

Och trots att truppen nu är full stänger inte André Lundholm dörren för att det kan hända mer saker framöver.

– Jag upptäckte att vi med den här förstärkningen så har vi bara kommit upp i förra årets budget. Det är inget vi jagar aktivt på just nu, men det kan komma att ske senare under säsongen, säger sportchefen till Hela Gotland.

LÄS MER: Han blir Visby Romas nye kapten: ”Jag ser fram mot att leda laget”

Lucas Jidenius, en av många nya i Visby Roma. FOTO: LEIF HELLERIN

NYA SPELARE I VISBY ROMA:

Sebastian Andersson (mv, Grästorp)

Emil Grimlund (b, Oskarshamn J20)

Nils Bolin (f, Väsby)

Wille Bärehag (f, Köping)

Anton Johansson (f, Troja Ljungby)

Lucas Jidenius (f, KRIF)

Karl Påhlsson (f, Halmstad)

Melker Iversen (f, Halmstad)

Robin Liljekvist (b Boden)

Tim Bothén (b, Kalmar HC)

LÄS MER: Superguide för 23/24 * Spelschemat för grundserierna * Då startar Allettorna och Vårserierna * Datum för slutspelet

Stötta DIN klubb * 500 kronor till ditt favoritlag för varje årsabonnemang * Lista – de fansen har köpt flest abonnemang på Hockeyettan Play just nu

Då har han presenterat sig för sin nya hemmapublik.

George Diaco, 21, gjorde ett läckert solomål för Tranås mot Nyköping.

– Jag förväntar mig en stor roll. Jag hoppas att både tränarna och lagkamraterna har förtroende för mig och jag hoppas att jag får många minuter på isen, säger den nya kanadensaren.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM  * Coola listor * Höjdpunkter försäsongen

George Diaco är ett av ligans mest spännande nytillskott inför den här säsongen.

I fjol var kanadensaren lagkapten i London Knights i juniorligan OHL och svarade för hela 88 poäng på 85 tävlingsmatcher.

Men hur hamnade denna spelare – med ett så fint cv – i Hockeyettan och Tranås egentligen?

I en stor intervju i Tranås Tidning berättar han själv:

– Det var min agent som hjälpte mig att sköta övergången. Jag tror att han tog kontakt via mejl. Klubben gav mig en stor möjlighet att spela professionell ishockey och jag ser fram emot det väldigt mycket. Det var därför jag valde Tranås. Det är lite annorlunda och har varit en liten kulturkrock, men det känns fantastiskt ändå. Mina lagkamrater har tagit emot mig med öppna armar.

Han är såklart tänkt som en spetsspelare i TAIF 23/24 och har höga krav på sig själv.

– Jag ser mig som en playmakerforward som har ett högt hockey-IQ och sätter några puckar i nätet ibland. Förhoppningsvis kommer jag att göra några fina mål. Jag har tagit med att jag har en positiv attityd, bra skridskoåkning och att jag är en bra lagspelare.

* Tranås Tidning: Vad förväntar du dig för roll?

– Jag förväntar mig en stor roll. Jag hoppas att både tränarna och lagkamraterna har förtroende för mig och jag hoppas att jag får många minuter på isen.

I segermatchen mot Nyköping (4–2) i helgen kom också första målet för nya klubben – och det var riktigt läckert. 

Titta och njut av solonumret i Stiga Arena i spelaren här nedan. 

Diaco gick center mellan Pontus Eklöf och Markus Ruuskanen och trion låg bakom tre av de fyra hemmamålen.

* Tranås-Nyköping 4–2 – SE HÖJDPUNKTERNA HÄR!

* Uppdaterad version: Tranås vann även tisdagens träningsmatch borta mot HC Dalen (4–1) efter bland annat den här grymma passningen av George Diaco. 

LÄS MER: Superguide för 23/24 * Spelschemat för grundserierna * Då startar Allettorna och Vårserierna * Datum för slutspelet

SE DIACOS FÖRSTA MÅL I TRANÅS HÄR NEDAN

Stötta DIN klubb * 500 kronor till ditt favoritlag för varje årsabonnemang * Lista – de fansen har köpt flest abonnemang på Hockeyettan Play just nu

Så nära – men ändå inte där.

Boden-KIF blev helt avgörande på sista DM-dagen. KIF vann – men ”bara” i sudden.

– Vi kommer att kunna störa alla lag i serien, säger tränare Henrik Sahlin efter DM.

Ja, KIF imponerade i helgens matcher. Det trots att man fick ställa över tongivande spelarna Simon Thyni, Feliks Morozov, Nils Inga och Wiljami Kupiainen.

Vi börjar från början. Och KIF gjorde den första matchen till den svagaste.

Kalix vann med 5-4 efter straffar. 1-1-målet gjordes av Hugo Alatalo. Det betydde att en ung Kirunason fick göra sitt första A-lagsmål igen.

År ut och år in.

Visst är det imponerande att det ständigt ploppar upp unga spelare som vill vara med och knacka på dörren till Kiruna IF:s A-lag?

De andra KIF-målen gjordes av Hampus Hagström, Daniel Bäckström och Emil Pettersson.

– Vi började svagt men spelade upp oss och gör en del bra saker. Men Kalix vann rättvist, summerar Salin.

Under dag två väntade Piteå. Ett lag som KIF har haft svårt med under senare år.

Och på tal om unga Kirunagrabbar. Viktor Palovaara gav KIF ledningen med 1-0, även det hans första i seniorsammanhang. År ut och år in…

Matias Mustonen dubblade ledningen. Hans kompis Teemu Siironen gjorde 3-1 innan KIF tappade ledningen till 3-3, varav ett mål kom till shorthanded.

– Vi gör en stabil förstaperiod mot Piteå och har egentligen bara en dipp i matchen och det är när de gör de två målen. Jag tycker vi har otur där och borde ha vunnit matchen efter ordinarie tid, säger Sahlin.

Istället behövdes straffläggning och ett avgörande från Jacob Hansson Geidon för att säkra seger.

Den innebar att den sista matchen mot ärkerivalen Boden skulle bli helt avgörande för vilka som skulle ta sig till finalen i DM och därmed få möta Luleå Hockey på hemmaplan.

Boden tog ledningen, som dock Teemu Siironen kvitterade. I slutet av matchen gjorde Jack Sirrka 2-1, men kort därpå höll sig Hansson framme igen och kvitterade till 2-2.

1,52 in i sudden avgjorde Matias Mustonen till 3-2. KIF besegrade Boden, vilket det var länge sedan man gjorde. Men det räckte inte eftersom en seger under ordinarie tid var ett måste för att vinna gruppspelet.

– Bodenmatchen var också bra. Vi tar steg i rätt riktning hela tiden. Vår forecheck är bra och vi vågar att spela med pucken och skapar målchanser. Vårt boxplay är riktigt bra. Vi fick spela tre mot fem två gånger i nästan två minuter utan att Boden egentligen skapade något, säger Sahlin som summerar helgen så här:

– Jag är väldigt nöjd med prestationerna. Vi visar att vi kommer att kunna störa alla lag i den här serien.

Eftersom fyra nyckelspelare var hemma i Kiruna fick Sahlin lyfta upp juniorer till helgens matcher. Melvin Råman, Alexander Rotmalm, Herman Keskitalo och Hugo Alatalo gjorde sina KIF-debuter.

Det Sahlin såg av de unga Kirunagrabbarna gjorde honom nöjd.

– Väldigt. De tar verkligen för sig och visar att de vill bidra och inte bara vara med. Några av dem fick även spela viktiga minuter i avgörande lägen. Det finns talanger i Kiruna och framtiden är ljus, säger Sahin.

På onsdag har Kirunaborna chansen att se säsongens upplaga av KIF live för första gången i hemstaden. 19.00 sker nedsläppet mot Narvik.

Missa inte det.

Mattias Heikki