Hudiksvall och Filip Lander är där igen.
I avgörande matcher i Hockeyettans slutspel.
Lyckas de äntligen ta klivet upp i vår?
– Det är ju det som driver en, säger backveteranen.
Filip Lander – yngre bror till Timrås kapten Anton Lander – kom till Hudiksvall 2017 och har, med undantag av en allsvensk säsong i moderklubben Timrå IK, blivit kvar där.
Han bor sedan många år tillbaka i ett hus i skogen utanför Hudiksvall och jobbar som distriktschef inom sanering och fukttjänster.
– Ja, vi har rotat oss här nu. Det här är hemma för mig och min familj, säger han.
På isen har han år efter år varit en nyckelback i det givna topplaget Hudiksvall HC.
Och ja, det är såklart hockeyn detta ska handla mest om.
För Filip Lander, med en bra bit över 350 tävlingsmatcher i ligan och som ni här mötte i ”15 frågor”, vet vad det innebär att spela viktiga fajter långt in på våren.
* Men först – hur har säsongen varit hittills?
– Vi har varit lite ojämna, men det tror jag beror på att vi ju byggt om truppen en hel del och att vi har många nya, unga spelare i laget. Det tar tid att få ihop allt som man vill då. Fast vi vann ju båda serierna och så mycket mer kan man ju inte göra.
* Men nu är ni där ni vill och ska vara?
– Ja, det vill jag påstå. Vi är redo!
* Vi tar det direkt: fyra år i rad har nu varit med i kvalserien och fallit på målsnöret. Vad kan ni ta med er från det?
– Fyra? Jag har varit här i sju år och vi har väl varit i kvalserien sex av dom?
* Ja, men de fyra senaste åren har ni varit med ända in på upploppet till sista omgången.
– Ja, jo, det stämmer. Nej, men det är väl erfarenheten här som kan gynna oss, vi är ju några stycken som varit här ett tag. Det är ju ändå bra att kvalserien är skrotad nu, det kanske är vår räddning att slippa den, säger han och skrattar.
Filip Lander blir lite mer allvarlig.
– I år är vi ju inte beroende av någon annan. Vi har avgörandet i egna händer hela vägen in, så på det sättet tycker jag att nya slutspelsformen är mer rättvis.
* Vilket år var ”värst” att missa?
– Alla, säger han och skrattar.
– Nej, men det är väl så att det färskaste sitter närmast i minnet. Det finns ju småsaker och situationer som blivit avgörande och som man skulle vilja ha ogjort, men det funkar ju inte riktigt så. Sen är man ju så dum att man efter lite sorgearbete och några veckor senare förtränger allt och går på det igen bara, säger han och skrattar igen.
* Ja, precis. Du fyllde 30 häromdagen – hur länge hänger du med? Ger du dig inte förrän ni går upp i allsvenskan?
– Haha. Nej, men det har ju varit grejen varje vår efter varje miss. Att man snabbt vill ha revansch, att man vill ge det en chans till. Det är ju det som driver en. Det ultimata slutet vore såklart gå upp med Hudik, så är det.
* Slutet?
– Ja, jag har faktiskt – för första gången – börjat tänka den tanken nu, att det här kan vara sista säsongen. Det finns så mycket annat i livet som är viktigt: familjen, jobbet, lite mer fritid. Jag får se hur det känns när säsongen är över helt enkelt.
30-årsdagen i lördags inleddes med seger mot Boden i match tre – och avslutades med en lååååång hemresa i bussen.
* Blev det något firande på vägen hem?
– Nej, det blev inte mycket till det på den bussresan. Vi kom hem 5.30 och dottern kom in 7.00 och väckte mig och sa ”grattis pappa” och då var det bara upp och hoppa igen…
* Ni har ju som sagt många nya ansikten i truppen 24/25. Vilka av nyförvärven under säsongen har imponerat mest på dig?
– Det är svårt, jag tycker nog de flesta gjort det bra. Men tittar man lite på slutet nu så är det klart att en sån Kangas (Gabriel, som anslöt från allsvenska Västerås) kommit in med bra fart och attityd. Han sliter och är orädd och riktigt jobbig att möta. Samma med Rasmus Kahilainen, han skapar verkligen energi till laget med sin spelstil. För oss kan det betyda mycket i resten av slutspelet.
* Om du jämför trupperna senaste åren — hur högt landar den här för 25/26?
– Svårt att säga. Möjligen att vi inte har samma spets offensivt som vi haft tidigare, men nu har vi istället fyra kedjor som kan avgöra matcherna. Det är en jäkla bredd och det är nog vår största styrka och fördel, att vi kan pumpa på med fyra ganska jämbördiga enheter.
– Sen kommer man ju inte ifrån att försvarsspelet ändå är det viktigaste. Där känner vi oss väldigt trygga och jag känner nog att vårt målvaktspel (Adam Ohre är givna ettan) är klassen bättre än i fjol.
* Nämn några nycklar för att ni ska lyckas den här gången?
– Att vi sätter vårt försvarsspel och att vi kliver in med en bra attityd och ödmjukhet i detta. Att vi står upp för varandra och är beredda mentalt, det är mycket där som kommer avgöra det här.
* Till sist: ni är ju inte där ännu, vi vet – men vad vet du egentligen om lagen på södra sidan? Visby Roma och Troja Ljungby?
– Ja, du, egentligen ingenting förutom att det varit tajt där i södra Allettan. Och förstås att ”Trucken” (Daniel Karlsson-Thörnros) spelar i Troja som han alltid gjort.
* Ja, han passerade ju nyligen 1000 tävlingsmatcher.
– Ja, jag såg det. Det är helt otroligt. Ska jag komma upp i det får jag spela tills jag är två år äldre än Jesus, säger Filip Lander och skrattar.
I semifinalen väntar nu alltså Sundsvall för Hudiksvall, som börjar hemma lördag 29 mars.
* Känslorna inför det?
– Häftigt! Det blir ju som ett derby med förhoppningsvis mycket folk på läktarna. Det här ser vi fram emot, säger Filip Lander.
Text: PeO Larsson
LÄS MER: 15 frågor till Hudiksvalls veteran Filip Lander
15 frågor till Hudiksvalls Henrik Olsén * ”Alltid svår och hård att spela mot ” * Tre spelare på middag * Drömvärvningen * Bäste han mött & spelat med: ”Dominant”
Boden
Clemensnäs
Hudiksvall
Kalix
Kiruna IF
Piteå
Sundsvall
Örnsköldsvik
Brödernas/Väsby
Enköping
Hanviken
Huddinge
Nyköping
Sollentuna
Surahammar
Vallentuna
Visby Roma
Wings
Alvesta SK
Hammers
IK Pantern
Karlskrona HK
Mörrum
Troja/Ljungby
Tyringe
Västerviks IK
Borås
Dalen
Falu IF
Forshaga
Grästorp
Lindlöven
Mariestad
Mjölby HC
Tranås
