Boden
Clemensnäs
Hudiksvall
Kalix
Kiruna IF
Piteå
Sundsvall
Örnsköldsvik
Brödernas/Väsby
Enköping
Hanviken
Huddinge
Nyköping
Sollentuna
Surahammar
Vallentuna
Visby Roma
Wings
Alvesta SK
Hammers
IK Pantern
Karlskrona HK
Mörrum
Troja/Ljungby
Tyringe
Västerviks IK
Borlänge
Borås
Dalen
Falu IF
Forshaga
Grästorp
Lindlöven
Mariestad
Mjölby HC
TranåsDags för final.
Hur står dig Hudiksvall och Troja-Ljungby mot varandra?
Vi bad Hockeyettan-experten Mikael Mjörnberg att syna lagen lite närmare.
Här går han igenom finalparet i alla olika lagdelar – och utser nyckelspelare respektive ut utropstecken defensivt och offensivt.
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM * Klipp & listor * Silly season-bilder
Vi är nära nu…
Nu ser vi fram emot en häftig final och upplösning på säsongen 24/25 i Hockeyettan.
Hudiksvall eller Troja-Ljungby KOMMER att spela i HockeyAllsvenskan 25/26.
Bäst av fem matcher som gäller med följande datum och du ser såklart matcherna på Hockeyettan Play.
12 april: Hudiksvall-Troja-Ljungby
13 april: Hudiksvall-Troja-Ljungby
16 april: Troja-Ljungby-Hudiksvall
17 april: Troja-Ljungby-Hudiksvall (eventuell match fyra)
20 april: Hudiksvall-Troja-Ljungby (eventuell match fem)
LÄS MER: Troja-Ljungby till final – hyllar fansen: ”Lyfter hela laget”
LÄS MER: Hudiksvall till final – inför rekordpublik * Bildextra här
***
Så ja, det är klart ni ska få lite maffig läsning om de två lagen som nu gör upp om en plats i Sveriges näst högsta liga till hösten.
Experten Mikael Mjörnberg – som ju varje måndag tar ut Veckans lag i Hockeyettan – tog sig an uppdraget titta närmare på lagen.
Här är hans analys.
HUDIKSVALL
Vägen till finalen:
Åttondelsfinal: 3–0 i matcher (9-0, 8-3, 4-0) mot Kalix
Kvartsfinal: 3–0 i matcher (2-1 sd, 3-1, 4-3 sd) mot Boden
Semifinal: 3–2 i matcher (3-2, 3-2 sd, 4-7, 0-1, 6-2) mot Sundsvall
* Tränare
Efter succétränare som Dennis Hall och Viktor Tuurala är Filip Algeman nästa it-namn i Hockeyettans tränarflora. En yngling som gjort ett rejält bra jobb i Hudiksvall och under sina säsonger i klubben visat upp så väl nästan dumdristigt mod som beräknande kyla i sin coachning. Här kommer vi inte få se någon som står med armarna i kors på bänken och hoppas att saker och ting ska lösa sig om det börjar studsa emot. Algeman är en aktiv coach med moderna tankar och kommer skruva på precis allt för att gå vinnande ur finalserien. Backas upp av den tidigare målvakten Andreas Bosson som assisterande coach.
Algeman. FOTO: JÖRGEN BERGKVIST
* Målvakter
Det hade kunnat vara ett orosmoment att den uttalade förstekeepern Adam Ohre fanns på frånvarolistan i de avgörande semifinalmatcherna mot Sundsvall, men i hans ställe klev den unge dansken Kristers Steinbergs in och gjorde en alldeles lysande insats. Det måste ha varit ett underbart besked för tränare Algeman som nu alltså står där med två trygga val på målvaktsposten. Men om Ohre är frisk är det så klart inget snack om att det är han som kommer stå. En allsvenskt meriterad målvakt som har en bra säsong i ryggen och är värvad för att vara den som ska ta Hudiksvall upp i finrummet. På målvaktspositionen står Hudik starkt.
Ohre. FOTO: FLYWOOD STUDIO
* Backar
På papperet har Hudiksvall den förmodligen bästa backsidan i hela Hockeyettan, en härlig mix av tuffhet och framförallt spelskicklighet, men det har svajat lite under slutspelets gång. Nyckelpjäser som Anton Schagerberg och Sebastian Walfridsson har dragits med lite skavanker och spjutspetsen Lucas Torstensson har inte riktigt fått det att lossna poängmässigt. Dessutom kan jag tycka att rutinerade rävar som Filip Lander och Linus Rotbakken blandat och gett lite för mycket samtidigt som det är tydligt att den synnerligen talangfulle ynglingen Elias Degnell prövar sig fram på den här typen av spetsiga nivå för första gången. Det har på intet sätt varit dåligt, men det finns mer att hämta. Hudiksvalls backar har när de spelar på topp förmågan att verkligen ge kraft och understöd åt offensiven.
LÄS MER: 15 frågor till Filip Lander
Nyckelspelare: Lucas Torstensson
Offensivt är Torstensson förmodligen ligans allra skickligaste back. Med härligt spelsinne, med härlig rörlighet och med precis rätt dos kaxighet. Men känslan är att det inte riktigt lossnat för honom i slutspelet. Han har gjort bra aktioner, men inte fått den utdelning vi är vana att se för besväret. Skulle det vara så att vi får se den allra bästa versionen av backen i finalserien är det dock ingen tvekan kring att han är en spelare som kan leda Hudiksvall hela vägen till Hockeyallsvenskan.
Torstensson. FOTO: FLYWOOD STUDIO
Utropstecken: Philip Eriksén
Det blir mycket snack om de spelskickliga backarna i Hudiksvall eftersom det finns så många av dem. Men bortser vi från bländande passningar och öppnande spel är det i ett slutspel minst lika viktigt att vara rejäla innanför egen blå. Där fyller Eriksén en väldigt viktig roll i det här laget. Som en frän back som kan hålla rent utan att hamna på fel sidan gränsen till det tillåtna och som dessutom klivit på offensivt på ett imponerande sätt vid några tillfällen i slutspelet.
Eriksén. FOTO: FLYWOOD STUDIO
* Forwards
Hudiksvall har en väldigt bred och fin forwardssida med spelare som kanske inte har de största och fashionablaste namnen (än), men där många under säsongens gång har visat sig kapabla att kliva fram och leverera bra med poäng. Under slutspelet har det dock varit stökigt med både skador och sjukdomar när spelare som Loa Milfors, Karl Umegård, Rasmus Kahilainen och Gabriel Kangas av och till saknats i laguppställningen. Även om bredden finns i truppen och man inte står och faller med någon enskild spelare är det givetvis så att Hudiksvall mår bäst av att ha alla tillgängliga.
De som har spelat har dock gjort det väldigt bra, Marcus Limpar Lantz står för sitt riktigt stora genombrott och har varit en av lagets allra bästa spelare i slutspelet, Jesper Wiberg spelar med känslorna utanpå tröjan och så mycket energi att det räcker för att driva ett halvt lag och veterankaptenen Adam Byström Johansson gör så mycket rätt att han hade varit förtjänt av dubbla utdelningen i poängprotokollet. Produktionsmässigt har Hudik material för att kunna vinna finalen, men man kommer också vara i behov av energispelare som Axel Levander och nämnde Kahilainen när det verkligen hettar till.
Wiberg. FOTO: FLYWOOD STUDIO
Nyckelspelare: Henrik Olsén
Veteranen är inne på sin fjärde säsong i Hudik och har varit med om många av de nesliga misslyckandena i kvalserien. Han drivs så klart av en enorm revanschlust och vilja att tillslut ta klubben hela vägen upp i finrummet och när Sundsvall besegrades i den femte och avgörande semifinalen var Olsén bäst på plan. Han är en spelare med förmågan att ta tag i det när det går emot och är en av de rutinerade rävarna som förväntas driva laget i alla lägen. Han blir en solklar nyckelfigur i finalserien.
LÄS MER: 15 frågor till Henrik Olsén
Olsén. FOTO: FLYWOOD STUDIO
Utropstecken: Arvid Sundin
Forwarden som värvades från Piteå inför säsongen tillhörde ingen av lagets allra främsta poängmakare i seriespelet, men har klivit fram som en viktig joker i slutspelet. När andra varit borta på grund av sjukdom och skador har Sundin klivit fram och visat sig kapabel att skjuta så väl många som viktiga mål. En egenskap som kommer bli extra viktig i en finalserie där varje mål och varje spelare som levererar är viktig.
Sundin. FOTO: FLYWOOD STUDIO
Det talar för
Historiken. Hudiksvall må ha varit framme och snubblat på mållinjen till Hockeyallsvenskan många säsonger i rad, men det har varit i den svårbemästrade kvalserien. Nu är kvalserien skrotad och Hudiksvalls slutspelsfacit är remarkabelt. Laget har inte förlorat en enda slutspelsserie sedan 2018 (när man chockartat rök med 0-2 i matcher mot Kalix i playoff 1). Streaken står för tillfället på 12 raka vunna matchserier och det vore väl snopet om den skulle stupa i den 13e?
Men bortsett från historiken är det så klart så att Hudiksvall sett över hela säsongen förmodligen är Hockeyettans bästa lag den här säsongen. Man har legat i topp i varenda serie och kunnat förbereda sig för just den här finalen på ett bra sätt. Att man pressades hela vägen in i kaklet av Sundsvall kan också sorteras in på det positiva kontot nu när man överlevde den serien. Fram till semifinalen hade Hudiksvall nämligen bristen att inte ha blivit ordentligt testade i skarpt läge på hela säsongen. Det har man nu och att man redde ut den situationen skapar så klart en enorm moralboost att ta med sig in i finalserien.
Det talar emot
Powerplay. För att vara ett lag fyllt av så spelskickliga spelare som vunnit mängder av matcher har Hudiksvall spelat ett påfallande uselt powerplay. Potentialen finns där, i Allettan hade man till exempel en procent strax över 32%, men i slutspelet har det gått troll i spelet och man noterar inte mer än 14,63% i spelformen. En siffra som mycket väl speglar hur det har sett ut på isen. Det kan förstås betraktas som en styrka att laget vunnit matcher och tagit sig till final utan att ha powerplay som ett vapen, men mot Troja-Ljungby kommer det att behövas. Smålänningarna försvarar sig när deras spel fungerar så pass kompakt att fem-mot-fem-spelet kan komma att bli ganska statistik och utan ett spetsigt powerplay blir det svårt att vinna matchserien.
TROJA-LJUNGBY
Vägen till finalen
Åttondelsfinal: 3–1 i matcher (4-0, 2-4, 5-4, 5-3) mot HC Dalen
Kvartsfinal: 3–0 i matcher (7-3, 4-3sd, 2-1) mot Hanviken
Semifinal: 3–0 i matcher (6-1, 6-3, 6-0) mot Visby/Roma
* Tränare
När Jens Gustafsson vände hem från Österrike för att ta över som huvudtränare i Troja-Ljungby visste han ingenting om Hockeyettan, men under sina tre säsonger i ligan har han lärt sig i stort sett allt. En noggrann coach som gärna grubblar över underliggande statistik och videoanalyser och som framförallt står stark i sina ståndpunkter och tycks immun mot yttre påverkan. Det blåste snålt i Småland när Troja hackade i Allettan, men Gustafsson redde ut stormen och har fått sitt lag att pricka storformen i slutspelet. Backas upp av den forne Troja-spelaren Tobias Törnqvist som assisterande tränare.
Gustafsson. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
* Målvakter
Jesper Eliasson är den forne stortalangen som snubblade till och sedan dess har fått kämpa på omvägar för att komma tillbaka. Det har tagit sin tid, men i år har 25-åringen verkligen prickat formen och visat att Troja gjorde helt rätt som hade tålamod och vågade satsa på honom. Eliasson gjorde ett bra seriespel och var trygg och stabil, men efter en lite svajig start på slutspelet är det i de viktigaste matcherna han verkligen visat sin klass. Keepern har storspelat när det verkligen behövts och kommer in i finalserien med ett grymt självförtroende. Bakom honom finns Vilgot Holm, en hyllad framtidsman, men som inte fått särskilt mycket speltid under säsongen och i finalsammanhang är att betrakta som ett oskrivet kort.
Eliasson. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
* Backar
Precis som den kommande finalmotståndaren Hudiksvall har Troja-Ljungby en backsida som får det att vattnas i munnen. Här ryms väldigt mycket skicklighet samtidigt som det är en gedigen mix av spelare som varit med länge och lovande killar på väg framåt i karriären. Där Dennis Fröland och Daniel ”Trucken” Karlsson Thörnros står för trygghet och där killar som Adam Arvedson och Carl Wäng har väldigt fina karriärer framför sig.
LÄS MER: 15 frågor till Daniel ”Trucken” Karlsson
Arvedson. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
Försvarsspelet faller så klart inte enkom på backarna, men här har synts en tydlig progression under slutspelet. I matchserierna mot både HC Dalen och Hanviken visade Troja tendenser till att bli panikslagna under press i egen zon och släppte in en hel del billiga mål. Men ju längre slutspelet har pågått, desto mer stabilt har försvarsagerandet blivit och de pucksäkra backarna har sett till att lätta på trycket innan det blivit jobbigt i egen zon. Här finns ingen anledning till oro för tränare Gustafsson.
Nyckelspelare: Dennis Fröland
När den 32-årige stockholmaren är i form (och det har han varit i slutspelet) är han en fröjd att skåda på isen. Med sin blick för spelet och sin teknik ser han hel tiden till att skapa sig ytor som gör att det ser ut som att allt omkring honom går i slow motion. Inte oväntat har han varit en viktig bidragande orsak i det vassa offensiva spelet och assistpoängen har rasat in på kontot. Han kommer få mängder med speltid under finalserien och blir en given nyckel.
Fröland. FOTO: HAMPUS NORRSTRÖM
Utropstecken: Valter Johansson
Så sent som i januari spelade den unge backen vårseriehockey med Alvesta, men strax innan deadline valde Troja att kalla tillbaka honom från sitt lån och i slutspelet har 20-åringen gått från klarhet till klarhet. En egen produkt som inte lägger några fingrar emellan och som spelat defensiv hockey med härliga små tjuvknep som får honom att framstå som betydligt mycket mer rutinerad än vad han är. Där ser man vad lite förtroende kan göra. Kul med en framgångssaga för en ung kille i ett annars ganska toppat lag.
* Forwards
När det gick som tyngst för Troja-Ljungby i Allettan stod alla som påstår sig kunna något om hockey på rad och kliade sig infernaliskt i skallen. Hur kunde ett lag med så här många skickliga ishockeyspelare göra så påfallande få mål? Den frågan kunde smålänningarna inte svara på själva och hade det inte varit för lite medstuds på slutet hade Troja faktiskt kunnat missa slutspelet. Linjen kan vara hårfin mellan dundersuccé och sanslöst fiasko.
Det som hänt under slutspelet är nämligen att pollett efter pollett börjat trilla ner och att spetsspelare efter spetsspelare därför börjat producera de där poängen som de är värvade för att göra. Troja-Ljungby har nämligen material till att ha åtminstone tre riktigt producerande kedjor och i slutspelet har nycklar som Filip Lennström, Oscar Nordin, Filip Forsmark, Max Wahlgren och Isak Salqvist visat sin klass. När spelet funkar är det snudd på omöjligt att freda sig mot anfallslinjen som visar upp en härlig mix av skicklighet och spets och är precis lagom burdusa. Där ska det intensiva jobbet av grythundar som Lucas Käkelä, Otto Henell och Carl-Henrik Edwardsson inte heller underskattas.
Forsmark. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
Nyckelspelare: Filip Lennström
Är man så stekhet som Filip Lennström har varit i slutspelet blir man per automatik en nyckelspelare. Den rutinerade forwarden sköt totalt elva mål på sju matcher över matchserierna mot HC Dalen och Hanviken. Det var en sanslös leverans. När Troja plöjde över Visby/Roma i tre raka hamnade han (trots att laget producerade 18 mål) utanför målprotokollet, men då hade han fungerat som en katalysator som gjorde att andra kunde ta rygg och fortsatte vara helt lysande i själva spelet. Lennström ska fortsätta visa vägen.
Lennström. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
Utropstecken: Gustav Lindberg
Det har varit mycket snack om materialspelaren från Enköping. Att han inte levererat sedan han kom till Troja, att han kanske var en lite onödig värvning och så vidare och så vidare. Men Lindberg har växt i slutspelet och mot Visby/Roma hittade han faktiskt in i målprotokollet i samtliga tre matcher. I och med att han kommit att bli en spelare som ingen kanske räknade med är det förstås oerhört glädjande att det lossnat även för honom. Med forwardens leverans blir Troja ett ännu bredare lag rent offensivt och ju fler som gör poäng desto svårare blir man så klart att freda sig emot.
Lindberg. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO
* Det talar för
Historiken. Tresäsongscykeln har vid det här laget blivit vida omtalad. När Troja-Ljungby åker ur Hockeyallsvenskan tar det tre säsonger för klubben att under en ny tränare ta sig tillbaka till finrummet. Efter degraderingen 2014 tog sig laget upp igen under Pelle Svenssons tredje säsong. Efter degraderingen 2018 tog sig laget upp igen under Roger Forsbergs tredje säsong. Efter degraderingen 2022 är Jens Gustafsson nu inne på sin tredje säsong som huvudtränare…
Men bortser man från statistik och kuriosa och riktar blicken mot isen är det så klart även så att smålänningarna träffat en våldsam formtopp. Efter en skakig Alletta där det framförallt var målskyttet som inte fungerade har allt fallit på plats i slutspelet. Många spelare har klivit fram som poängproducenter, målvakten Jesper Eliasson har spikat igen och det bara bubblar av självförtroende i Ljungby. Troja tycks ha skapat den där bubblan där de känner sig oövervinnerliga och det är en fantastisk skön våg att kunna rida in i en finalserie på.
* Det talar emot
De öppna spjällen. Jesper Eliasson har klivit fram som en tydlig matchvinnare mellan stolparna och försvarsspelet har blivit bättre och tightare ju längre slutspelet har pågått. Men det är samtidigt ett faktum att laget inte presterat särskilt många kassaskåpssäkra defensivinsatser i rad. Mot så väl HC Dalen och Hanviken hade man en tendens att ryckas med i pang-pang-spel i några av matcherna och den vidöppna ishockey som spelades mot Visby/Roma med dess direkt svaga försvarsspel testade egentligen aldrig Troja. Men att spela ishockey med öppna spjäll mot Hudiksvall kommer inte att fungera. Börjar det bölja är motståndaren alldeles för bra för att inte dra nytta av det med sina oerhört giftiga spelvändningar. Det låter så klart tråkigt, men Troja måste fokusera på att hålla ihop laget och kanske lägga mer tankekraft på defensiven om de ska bli framgångsrika här. Har det den typen av spel i sig nu när så många forwards är i form och brinner av offensiv iver?
